Det sa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren efter den första träffen med motparten SKL/Pacta i december 2016, när Läkarförbundet la fram sina yrkanden och SKL sitt mål- och inriktningsdokument.
Läkarförbundet har bland annat yrkat på högre ersättning vid arbete under vardagar kl 17–21, att resor till en annan arbetsplats än den normala ska ske på betald arbetstid samt att gravida ska slippa gå jour om de inte vill.
Förhandlingarna pågår tills en ny överenskommelse har nåtts. En del bestämmelser i avtalet är gemensamma med andra yrkesgrupper, och en del omfattar bara läkarna.
Läkarförbundets tjänstemän vägleds av en förhandlingsdelegation. Delegationen består av sju förtroendevalda från bland annat Sjukhusläkarna, Svenska distriktsläkarföreningen och Sveriges yngre läkares förening. Förhandlingsdelegationens ordförande väljs av förbundsstyrelsen; i regel blir det Läkarförbundets ordförande.
Om ett nytt avtal inte tecknats när det gamla går ut, förlängs det gamla avtalet oftast en vecka i taget. Under pågående kollektivavtalsperiod är det så kallad fredsplikt, vilket betyder strejkförbud.
Om parterna inte kan komma överens, kan myndigheten Medlingsinstitutet kopplas in för att lösa tvisten. Inför varje avtalsrörelse kallar Läkarförbundet till konfliktombudskonferens för att gå igenom vad som gäller om parterna inte kommer överens.
Vid varsel om strejk kan arbetsgivaren svara med en lockout – alltså stänga ute anställda från arbetsplatsen. Då måste facket betala konfliktersättningen för de lockoutade.
När det centrala avtalet är klart fortsätter förhandlingarna lokalt om löneöversyn och frågor som kan regleras i lokala avtal.
