På förra årets fullmäktigemöte var det just övertidsfrågan, och arbetsgivarens vilja att skriva bort övertidsersättningen, som väckte livligast debatt. Det är en fråga som styrelsen har tampats med i många år. Men problemen kvarstår. För även detta år väcktes en motion om frågan, delvis av samma motionärer som 2016 – Sjukhusläkarna i Lund, Ängelholms sjukhusläkarförening och Helsingborgs sjukhusläkarförening.

I Lund och Helsingborg beslutade arbetsgivaren sommaren 2015 att alla nyanställda som tjänade mer än 44 500 kronor i månaden i regel inte har rätt till betald övertid och inte ska omfattas av flextidsavtalet. Efter ett halvårs förhandling lyckades Läkarförbundet i Skåne dock få arbetsgivaren att ändra sig.

– Många medlemmar har inte koll på att rätt till övertidsersättning är en förhandlingsfråga, sa Erik Dahlman från Sjukhusläkarna i Lund, som bland annat vill att Sjukhusläkarna ska arbeta aktivt med att informera läkare om reglerna.

I den pågående avtalsrörelsen för de landstingsanställda läkarna har Läkarförbundet yrkat att övertiden inte ska kunna skrivas bort rutinmässigt, men samtidigt ska vara en förhandlingsfråga och kunna ersättas med en konkret individuell ersättning, exempelvis extra semester. Därmed ansåg styrelsen att motionen var besvarad.

Den andra motionen – från samma motionärer – efterlyste en arbetstidsundersökning som tar reda på hur mycket läkare arbetar – egentligen. Revisionsbolaget PwC gjorde nyligen en undersökning för Läkarförbundets räkning som visade att läkare i genomsnitt arbetar 41 timmar/vecka efter uttag av kompensationsledighet. Men de tre sjukhusläkarföreningarna tycker att den är bristfällig eftersom den endast anger den registrerade arbetstiden. De vill se en mer detaljerad arbetstidsundersökning som bland annat tittar på både registrerad och oregistrerad tid samt hur stor andel av övertiden som ersätts med lön eller ledighet.

I motionen pekar de även på en undersökning som har gjorts av det norska läkarförbundet, som visade att sjukhusläkare arbetade drygt 1,8 miljoner timmar per år – cirka 3 timmar i veckan per läkare – utan att få ersättning.

Sjukhusläkarnas styrelse ansåg dock att en sådan undersökning bäst utförs av lokalföreningarna.

– Det är en oerhört angelägen fråga. Vi tycker också att en sådan undersökning behöver genomföras, sa styrelseledamoten Torbjörn Karlsson och fortsatte:

– Men vi tror att det är svårt att få fram fakta på samma sätt som PwC eftersom vi inte kan få uppgifterna från arbetsgivarna, sannolikt måste den göras prospektivt – vi måste rikta oss direkt till medlemmarna.

Bägge motionerna ledde till votering. I frågan om arbetstidsundersökningen vann styrelsens linje. Men när det handlade om motionen om ekonomisk ersättning för arbetad övertid gick fullmäktige i stället på motionärens linje. Det innebär att styrelsen får i uppdrag att verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för övertid, informera läkare om vad som gäller och se till att arbetsgivarna inte skriver bort rätten till kompensation för övertid.

Fullmäktige beslutade också bland annat…

… att verka för att kognitiv arbetsmiljö förs in som en dimension i arbetsmiljöarbetet efter en motion från Sjukhusläkarna Göteborg. Kognitiv arbetsmiljö handlar enligt dem om hur arbetssituationen kan stödja tankearbete och beslutsfattande. Viktiga faktorer är exempelvis att informationen är lättillgänglig, att riktlinjerna som finns är relevanta och att man har tid och arbetsro att reflektera och söka information. 

… att verka för att intensifiera diskussionen med Socialstyrelsen med målet att få en nationell föreskrift som reglerar fortbildning, att närmaste chefen varje år tar upp en fortbildningsplan i medarbetarsamtalet och på olika sätt verkar för att varje år följa upp hur många som uppfyller den stipulerade utbildningsplanen på individnivå och har genomfört fortbildning på individ-, klinik och förvaltningsnivå. Detta efter en motion från Sjukhusläkarna i Lund.

… att Sjukhusläkarna fortlöpande uppmärksammar för- och nackdelar med inflytande från odefinierade patientorganisationer och verkar för att patienters berättigade behov av inflytande på vården utformas på ett ändamålsenligt sätt. Motionen kom från Sjukhusläkarna Göteborg. 

… att motionera till Läkarförbundets fullmäktigemöte i maj om att förbundet ska fortsätta arbeta för att chefläkare ska få en oberoende position. Detta genom att verka för att Socialstyrelsen utarbetar en föreskrift som tydligt definierar chefläkaruppdraget och för att anställningen bör vara statlig för att få en friare position.

… att Sjukhusläkarnas styrelse ska agera gällande task-shifting »avseende specifik kompetens, ansvarsfrågor, patientsäkerhet och unga läkares utbildningsbehov«. Detta efter en motion från Sjukhusläkarna Göteborg, som uttryckte oro för arbetsgivarens ökade intresse för att använda sig av task-shifting. Motionärerna anser att task-shifting varken är kostnadsbesparande eller avlastar läkarna, utan menar att det tvärtom kan ge negativa effekter. Ett exempel är att yngre läkares utbildning kan bli lidande när andra yrkesgrupper tar över arbetsuppgifter.