– Ni stod inför en stor sammanslagning, tog tag i det som grupp och gjorde upp ett arbetssystem som är tydligt för patienten och har skapat effektivitet och gett ökad trivsel. Och de som trivs allra bäst är läkarna, sa Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson om valet av pristagare.

I början av 2000-talet skulle ÖNH-kliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund bli dubbelt så stor på grund av sammanslagningen av sjukhusen i Malmö och Lund. Inför sammanslagningen fick en tvärprofessionell arbetsgrupp i uppgift att inventera hur kliniken fungerade. Resultatet visade många brister: enorma väntetider till både mottagning och operation och dålig läkarkontinuitet – ett exempel är en patient som träffade 12 läkare på 14 dagar. Bland personalen var det mycket hierarkier och en låg delaktighet.

En patient blev en särskild ögonöppnare. En 32-årig kvinna som bedömdes ha en godartad tumör vid det första mottagningsbesöket. Hon fick vänta nästan två år på operation. Efter operationen visade det sig att kvinnans tumör var elakartad.

Arbetsgruppen funderade på hur de ville och borde jobba. Lösningen blev att decentralisera kliniken, som delades upp i tre sektioner med tydliga uppdrag. Inom varje sektion delades personalen in i små multiprofessionella team. Personligt ansvar gentemot patienten infördes också i form av ett utvidgat PAL-skap.

– Blir vi svårt sjuka vill vi ha vår egen doktor, vår egen kontaktsköterska. Någon man kan kontakta direkt och komma till med två dagars varsel utan att det krånglar. Man vill träffa samma doktor innan operation, under operationen – om man är vaken – efter operation och vid alla återbesöken, säger överläkaren Anna Hafström som arbetar på huvud- och halssektionen på ÖNH-kliniken i Lund.

Dessutom är det betydligt effektivare med ett utvidgat PAL-skap, enligt Anna Hafström.

– Det tar dubbelt så lång tid att träffa patienten första gången jämfört med ett återbesök. Men om jag träffar en annan läkares återbesök tar det dubbelt så lång tid. 

2009 förstärktes de multiprofessionella teamen med en kontaktsjuksköterska, som arbetar nära läkaren.

– Hon har kanske minskat min arbetsbörda med 50 procent. Hon gör egna omläggningar, tar telefonsamtal, lägger inga lappar om att jag ska ringa den eller den patienten i mitt fack.

I dag har kliniken korta väntetider, nöjdare patienter och personal samt högre effektivitet. Och på frågan om man vill gå tillbaka till den gamla organisationen – så svarar 96 procent av läkarna nej.

– Det funkar! Vi lyckades faktiskt få till det ganska bra, säger Anna Hafström.

Men att jobba på det här sättet passar inte alla läkare, påpekar hon samtidigt. Det krävs stort engagemang och eget ansvarstagande. En förutsättning för att få det att fungera är att läkaren är tillgänglig för sitt team.

Think Different-priset delas ut av tidningen Sjukhusläkaren. »Think Different – bättre helhet för patienterna, om vårdplatser och vårdnivåer« var även temat på årets fullmäktigemöte som hölls 9-10 mars.