Regeringen tillsatte nyligen Anna Nergårdh som nationell utvecklare med fokus på primärvården. I slutet av året ska hon lämna sina första förslag på hur idéerna i Göran Stiernstedts rapport kan bli verklighet till hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström. Slutrapporten, som ska innehålla en nationell plan för primärvårdens utveckling, ska vara inlämnad till mars 2019.
Men Västra Götalandsregionen tänker inte vänta på det.
– Vi är en stor region och kan fatta beslut om det mesta själva. Vi tycker att bägge utredningarna är väldigt bra. Därför kan vi påbörja omställningen direkt, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström, som tidigare arbetat som smittskyddsläkare i regionen.
För ett år sedan träffade Göran Stiernstedt och Måns Rosén regionledningen. Då fick de även kommentera varandras utredningar om hur vården kan bli mer effektiv respektive hur den högspecialiserade vården bör fungera.
Utifrån utredningarna och en egen digital strategi har huvudlinjerna för regionens framtida utveckling dragits upp.
– Det handlar i stora drag om att bygga ut primärvården, koncentrera vård för kvalitet och utveckla digitala vårdformer och tjänster, säger Ann Söderström.
Resurser ska flyttas från sjukhusen till den nära vården, där primärvården är basen. Tanken är bland annat att satsa mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, bygga fler närakuter utanför sjukhusen, anpassa öppettiderna efter invånarnas behov och införa ett samordningsansvar för listade patienter så att patienten alltid vet vart hen ska vända sig dygnet runt.
– Kontinuitet är viktigt. Att det är en doktor som kommer som känner mig och att de anhöriga vet exakt vart de ska ringa, säger Ann Söderström.
Regionen håller på att införa mobila team som en del av den nära vården. I dag finns mobila hemsjukvårdsläkare i 44 av regionens 49 kommuner. Förebilden är Skaraborgsmodellen, som består av tre vårdnivåer – ett palliativt team, ett närsjukvårdsteam med geriatriker och ett primärvårdsteam. Enligt Ann Söderström har det redan gett resultat.
– Tjoff säger det där det införs – och så går inläggningsfrekvensen ner. Och det beror inte på att man inte får komma till sjukhuset, utan för att man inte behöver lika mycket sjukhusvård.
I enlighet med Måns Roséns utredning ska VG-regionen även koncentrera vård som invånarna behöver mer sällan – det kan exempelvis handla om elektiv kirurgi, akutmottagningar och psykiatri. Sjukhus utan akutmottagningar kommer att få tydligare profiler och ansvarsområden.
– Hur långt ska man ha till en röntgen till exempel? Vi har byggt egna simuleringsmodeller för vad som är rimligt för att fundera på var vi behöver ha vissa enheter. Då får vi ett mer vetenskapligt underlag för hur vi utnyttjar våra resurser på bäst sätt, säger Ann Söderström.
När det gäller digitalisering handlar det dels om att använda det som redan finns bättre, dels om att införa nya digitala tjänster och vårdformer som vårdmöten på distans, distansövervakning med sensorteknik och internetbaserat stöd och behandling.
– Om en mobil hemsjukvårdsläkare är hemma hos en patient ska man kunna koppla upp sig mot sjukhusspecialisten och göra ett trepartsbesök, säger Ann Söderström som ett exempel.
Omställningen kommer inte att spara pengar, poängterar hon. Men hon är övertygad om att den kommer att ge mer värde för de befintliga resurserna.
– Lägger man in en patient en vecka kostar det mer än en sjuksköterska kostar inklusive sociala avgifter i primärvården. Och en heltidsanställd sjuksköterska utanför sjukhuset borde kunna förhindra mer än en inläggning i månaden. Det är den omställningen som jag tycker att vi behöver göra.
1,1 miljarder kronor har avsatts för omställningen de kommande tre åren. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer sannolikt att fatta beslut om att anta måldokumentet den 28 mars.
– Ambitionen är att alla partier är överens så vi får en långsiktighet i detta. Jag har god tilltro till att vi ska bli det. Vi är överens om de stora dragen, men det kvarstår fortfarande några detaljer – egentligen mest formuleringar – som vi ska enas om, säger Tony Johansson (MP) som är förste vice ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Planen är sedan att ärendet ska tas upp i regionfullmäktige i maj.
Eftersom det politiska beslutet inte är fattat, har medarbetarna inte informerats om planerna än. För att förändringen ska lyckas, måste varje medarbetare känna att de är delaktiga och vilja ändra organisationen, tror Ann Söderström.
– Många är slutkörda, håller knappt näsan ovanför vattenytan. Vi måste få igång förändringsarbete i en organisation som är trött. Det är ingen lätt resa, säger hon.
Samtidigt tror hon att det är nödvändigt med ett stort omtag för att lösa bemanningsproblemen på sikt.
– Kompetensförsörjning är en förutsättning för att vi ska klara omställningen. Men vi tror att omställningen är en förutsättning för att vi ska klara den framtida kompetensförsörjningen.
Läkarföreningar i Väst, där Göteborgs läkarförening, Nordvästra Götalands läkarförening, Skaraborgs läkarförening och Älvsborgs Södra läkarförening ingår, är i grunden positiva.
– Det är bra att ett landsting – när det gäller Stiernstedts utredning till exempel – går före och gör det som går att göra på lokal nivå, säger Emma Spak som är ordförande i Göteborgs läkarförening.
Hon tror dock att det finns vissa aspekter som måste beaktas, särskilt när det gäller koncentration av vård.
– Det krävs fingertoppskänsla. Det är viktigt att tänka långsiktigt – inte bara på det som förbättrar kvaliten i dag. Man måste också kunna upprätthålla forskning och utbildning; både grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning.
En annan oro från fackligt håll är att vård som varken är primärvård eller högspecialiserad ska falla mellan stolarna.
– Det får inte bli ett glapp, att man tappar de breda specialiteterna som finns i mitten. Vi tror att det kan bli en utmaning.
Läkarföreningar i Väst är tillsammans med övriga berörda fackförbund med i en facklig referensgrupp. Men när omställningen sätter i gång på allvar måste även personalen och fackligt förtroendevalda i de berörda verksamheterna involveras, enligt Emma Spak.
Läs mer:
Omställningen av sjukvården i Västra Götalandsregionen
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen väntas fatta beslut om omställningen i slutet av mars, planen är sedan att ärendet ska behandlas av regionfullmäktige i maj. Omställningen, som i stora delar baseras på Måns Roséns och Göran Stiernstedts nationella utredningar, har tre huvudsakliga mål:
- Utveckla den nära vården (där primärvården är basen).
- Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet.
- Utveckla digitala vårdformer och tjänster.