HSAN efterfrågar fler åtgärder för riskindivider

Enligt HSAN går det inte att se någon egentlig ökning av antalet anmälningar gällande läkare sedan 2011.

– Man kan möjligen se en svag ökning, säger HSAN:s ordförande, juristen Susanne Billum. 

I majoriteten av fallen har det börjat med att arbetsgivare har anmält riskindivider till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Men det blir även vanligare att apotek reagerar och i en del ärenden är det läkaren som anmält sig själv. När IVO anser att det finns skäl för att återkalla legitimation, förskrivningsrätt eller besluta om prövotid, görs en anmälan till HSAN.

HSAN kan inte starta några egna utredningar för att hitta riskindivider utan är beroende av anmälningarna som kommer in från IVO. Nämnden måste även utgå från yrkandena som görs i anmälningsärendena och grunderna som åberopas i dem.

– Vi är väldigt bundna av hur IVO yrkar. Ibland blir man stressad för man tycker att de har yrkat fel. I en del ärenden tycker vi till exempel att man borde ha yrkat på återkallelse av legitimation. Men om de bara yrkat prövotid kan vi inte göra en strängare bedömning.

När det gäller oskicklighet tror hon att det beror på att det är lättare att leda en måttlig oskicklighet än en grov i bevis och att IVO därför väljer att yrka på prövotid för att ha större chans att lyckas.

– Samtidigt måste man ställa frågan om prövotid är en adekvat åtgärd om en läkare verkligen är nonchalant och missköter sig.

Rent generellt anser hon dock att prövotid är en bra åtgärd. Särskilt för att komma till rätta med ett missbruk. Samtidigt tycker hon att det finns fall då IVO yrkar på prövotid fastän åtgärden egentligen inte är effektiv.

– Jag är väldigt positiv till prövotid, men det finns fall när det hänger lite i luften. Till exempel när någon begått ett allvarligt övertramp och IVO inte yrkar på återkallelse av legitimation, utan prövotid –  men inte vill ha någon prövotidsplan eftersom den inte fyller någon funktion.

Vad kan det handla om för typ av fall?

– Man kan ha inlett en sexuell relation med en patient till exempel. Det är allvarligt, men man bedömer att det är en engångsföreteelse och att det vore att gå för långt att ta legitimationen.

För sådana fall önskar Susanne Billum att det fanns en annan åtgärd att ta till.

– Jag kan inte säga vad det skulle vara och jag vill inte återinföra disciplinpåföljderna. Men någon sorts varning skulle kanske ändå behövas.

Om prövotid ändå används anser hon att man alltid bör sätta upp en plan med krav, exempelvis att personen regelbundet rapporterar till arbetsgivaren och IVO.

Att hitta samtliga riskindivider inom hälso- och sjukvården är omöjligt, menar Susanne Billum. Hon tror att ett visst mörkertal är ofrånkomligt. Missbruk/sjukdom är den vanligaste orsaken till prövotid. Men att upptäcka en läkare som missbrukar är svårt.

– Det är svårt att få korn på dem, i synnerhet om de är privatpraktiker och skriver ut till sig själva. Då är det nästan bara apoteken som kan upptäcka det.

När en läkemedelmissbrukande läkare väl upptäcks har det ofta gått så långt att IVO yrkar på återkallad förskrivningsrätt eller legitimation.

Är patientsäkerhetslagen effektiv när det gäller att upptäcka riskindivider?

– Det är IVO som ska upptäcka riskindividerna och där finns det nog mycket att göra. IVO är för uppbundna av att utreda anmälningar, de borde ha ett större utrymme och mer resurser för att ta egna initiativ och undersöka saker som de tycker verkar suspekta, säger Susanne Billum.

Hon tycker också att IVO:s praxis för hur yrkandena utformas behöver bli mer enhetlig.

– Någon riktig konsekvens är det inte. Min känsla är att det fortfarande skiljer sig mellan olika delar av IVO.

Kritiken är inte ny. I Statskontorets rapport från 2014 kritiserade HSAN också den rättsliga kvaliteten på anmälningarna och bristen på samordning mellan de regionala enheterna. Patientsäkerhetsutredningen reagerade också över skillnaderna. På den tiden hade Socialstyrelsen hand om anmälningarna. Vissa regioner yrkade oftare på prövotid än andra. Enligt utredningen var Örebro-avdelningen särskilt flitig. Vid intervjuer framkom även en mer positiv inställning till prövotid hos personalen som jobbade där.

På IVO är man medveten om kritiken och flera åtgärder har satts in de senaste åren. En utbildning för handläggare har genomförts, man har infört en obligatorisk kollegial granskning mellan avdelningarna som innebär att alla anmälningar granskas av minst två jurister från två avdelningar. Syftet med det är att höja kvaliteten och likrikta anmälningarnas form och innehåll. Ett bedömningsstöd har också tagits fram med utgångspunkt i de rättsliga grunderna för en anmälan till HSAN.

2015 gjordes en intern uppföljning av processen för tillsyn av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den visar, enligt IVO, att det inte finns några belägg för att anmälningar avslås på grund av brister i framställningar eller bristande lagstöd.

Inspektören Therese Andersson Olin på IVO tror att det fortfarande finns ett mörkertal. Även om hennes uppfattning är att arbetsgivarna känner till att de är skyldiga att anmäla riskindivider, görs det inte alltid.

– Exempelvis har vi uppmärksammat riskindivider i lex Maria-ärenden, där vårdgivaren enligt vår uppfattning borde ha anmält. Och det finns sannolikt ett antal riskindivider som inte kommer till IVO:s kännedom, säger hon.

Therese Andersson Olin tror på fortsatta informationsinsatser. 2016 gjordes till exempel en särskild insats riktad till apoteken, vilket resulterade i en markant ökning av antalet anmälningar av misstänkta överförskrivningar. I år har IVO haft en träff med chefläkare för att påtala vikten av att anmäla personer som utgör en fara för patientsäkerheten.

Läs också: 

Sex år med patientsäkerhetslagen: Fortfarande ingen effekt på prövotider