– Vår beredskap var verkligen god. Vi hade full bemanning på alla enheter på nolltid, vi missade ingen. Vi är jätteimponerade av våra medarbetare, säger Jenny Arhammar, verksamhetschef för anestesi och intensivvård och medlem i katastrofledningen på Danderyds sjukhus.
Det är en bild som delas av de andra sjukhusen som Läkartidningen har talat med. Femton personer fick föras till akutmottagningarna. På grund av den extraordinära situationen gick alla sjukhus in i katastrof- eller stabsläge på fredagseftermiddagen. Även landstinget gick in i förstärkningsläge, den näst högsta nivån, för att sedan gå upp till katastrofläge.
Sjukhusen rapporterar att de hade ett gott personalläge, och därtill var det många lediga som tog sig till arbetet.
– Vi fick spontant in folk som anmälde sig som frivilliga. Själv var jag nära olycksplatsen och cyklade till sjukhuset, säger Jenny Arhammar.
Det enda som kunde vara ett problem var att trafiken i Stockholm lamslogs. Det gällde till exempel Södersjukhuset, där det blev svårare för personal att ta sig till och ifrån arbetsplatsen. Det gällde även patienterna som i vissa fall fick åka med personalen i deras privata bilar, skriver sjukhuset i ett mejl till Läkartidningen.
Att sjukhusen var så väl förberedda berodde till stor del på den katastrofövning med terrorattentat som tema, som hölls i höstas. Det var en övning som alla akutsjukhus i Stockholm deltog i.
– Det känner vi nu i efterhand att det skapar lugn och trygghet när det händer på riktigt, säger Monica Rådestad, lokal beredskapssamordnare på Capio St Görans sjukhus.
– De rutiner som vi har övat på fungerar inte bara på papper utan i verkligheten också. Sedan finns många detaljer som vi kan lära oss av. Det arbetet börjar nu, säger Niclas Skyttberg, chefläkare på samma sjukhus.
Därför är det viktigt att man fortsätter att öva och inte tummar på utbildningen, menar Monica Rådestad.
– Det här är ett ämnesområde som har minskat i omfång. Det behöver man lyfta i den generella utbildningen för vårdpersonal, men också på sjukhus med övningar, säger hon.
När det gäller patienternas fysiska skador har trycket på akutsjukhusen nu minskat. Men attentatet kommer att märkas i verksamheten ett tag till framöver.
– Krisstödet behövs fortfarande, det jobbar alla akutsjukhus med ännu, säger Monica Rådestad.
– Den beredskapen drar resurser ganska lång tid efteråt, fyller Niclas Skyttberg i.
Läs också:
