Socialstyrelsen har analyserat skillnader mellan kvinnor och män i primärvård och specialiserad vård inom de två vanliga sjukdomsgrupperna.
Att det finns könsskillnader vad gäller behandling av hjärt–kärlsjukdomar har flera tidigare undersökningar visat. Hjärt–kärlsjukdomar är lika vanligt hos bägge könen, men visar sig ungefär tio år senare hos kvinnor.
Socialstyrelsen har valt att fokusera på behandling av sviktpacemaker och implanterbar defibrillator, där det anses finnas omotiverade könsskillnader. Antalet kvinnor som får implantationer är betydligt lägre.
Varför det ser ut så är oklart, enligt Socialstyrelsen. En teori är att kvinnors sjukdom inte upptäcks i tid och därför inte remitteras till rätt behandling. För att vården ska bli mer jämställd behövs, enligt Socialstyrelsen, bättre kunskap om symtombilder eller klinisk profil för kvinnor och män, framför allt inom primärvården. Man kommer även att undersöka om det går att ta fram nationella målnivåer för behandling med sviktpacemaker och implanterbar defibrillator.
Myndigheten har också gjort en analys av skillnader i behandling av flickor och pojkar med medfödda hjärtfel. Flickor med lätta hjärtfel är i genomsnitt inlagda en dag kortare på sjukhus vid diagnostisering än pojkar med lätta hjärtfel. Under året ska Socialstyrelsen göra en utvärdering av svensk barnkirurgi, där man bland annat kommer att titta på jämställdhetsaspekter.
När det gäller diabetes har patienterna en sämre psykisk hälsa jämfört med personer som inte har diabetes. Inom patientgruppen lider kvinnliga diabetespatienter oftare av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen vill stärka de multiprofessionella teamen runt diabetespatienterna med en beteendevetenskaplig eller psykologisk kompetens.
