– Siffrorna tyder på att man skriver ut mer antibiotika och på sämre underlag än vad man gör vid fysiska vårdcentraler. Och med tanke på det stora gedigna arbete som fysiska vårdcentraler gjort de senaste åren, där de fått ner sin förskrivning, så känns det väldigt synd om man ska få en trend i motsatt riktning, säger Malin Bengnér, smittskyddsläkare och sektionschef för Smittskydd och vårdhygien i Region Jönköpings län, till Läkartidningen.

De digitala vårdgivarna Min doktor och Kry slussar de flesta av sina patientfall genom Region Jönköpings län, eftersom det är den första regionen i landet att likställa fysisk vård med digital, något Läkartidningen berättat om tidigare. Antalet besök har ökat kraftigt sedan det beslutet gjorde det möjligt för nätläkarna att ta emot patienter från hela Sverige.

Nu har regionen alltså granskat hur väl de båda aktörerna följer riktlinjerna vid diagnostisering av tonsillit och pneumoni. Granskningen visade att nätläkarna i en klar majoritet av fallen ställt diagnoser på felaktiga grunder. Och i många sådana felaktiga fall hade patienterna fått antibiotika.

– Vi valde ut två diagnoser som står för en liten del av deras verksamhet, men som ändå är två diagnoser som vi följer noggrant, säger Malin Bengnér.

När det gäller lunginflammation har Kry ställt felaktiga diagnoser i 26 av 40 granskade fall. Min doktors facit är sämre med hela 31 felaktiga diagnoser av 42 granskade journaler. Min doktor gav antibiotika till alla sina patienter som enligt regionen fått en felaktig diagnos. I Krys fall gäller det nästan alla, 23 av 26.

Riktlinjerna för behandling förutsätter att läkarna bland annat lyssnar på lungor och kontrollerar andning och puls.

– Pneumoni anser jag inte över huvud taget lämpar sig för att diagnostisera och behandla vid ett digitalt besök. Jag har ingen siffra på hur fysiska vårdcentraler ställer den diagnosen, men jag är övertygad om att man med patienten framför sig har bättre förutsättningar att göra de undersökningar som krävs, säger Malin Bengnér.

Hon är även tveksam till hur lämpligt det är att en digital vårdgivare ställer diagnosen tonsillit. Anledningen är att läkaren måste se tonsillerna, vilket är svårt om patienten ska skicka en egen bild på dem.

– Ska de behandla tonsillit så ska de i så fall följa de kritierier som finns och dokumentera det i journalen.

Tre av fyra kriterier ska vara uppfyllda för en diagnos: belagda eller svullna tonsiller, feber, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna och avsaknad av hosta. Patienten ska därtill göra ett streptokock A-test.

Men regionens granskning visar att Kry har ställt 28 felaktiga diagnoser av 41 granskade journaler, och motsvarande siffra för Min doktor är hela 52 av 56 fall. De båda vårdgivarna har också gett antibiotika i flera av de felaktiga fallen: Kry gjorde det 16 gånger och Min doktor gjorde det 39 gånger, trots att för få symtom var uppfyllda. 

Region Jönköpings län har inte någon direkt jämförbar data för de fysiska vårdcentralerna i regionen, och de siffror som finns visar på ungefär samma grad av antibiotikautskrivning vid tonsillit. Men Malin Bengnér påpekar att majoriteten av nätläkarnas diagnoser är satta utan att uppfylla tillräckligt många kriterier.

Kry säger till tidningen Dagens Arena att de har tydliga riktlinjer när det gäller förskrivning av antibiotika och att de informerar patienterna om att de i normalfallet inte får antibiotika förskriven av Kry. Krys medicinskt ansvarige läkare, Johan Flodin, vill också betona att siffrorna i Region Jönköpings läns undersökning inte visar de fall där Kry hänvisar patienten till en fysisk vårdcentral. Han menar att lunginflammation inte är något Kry ska hantera, men han vill inte kommentera de fall där patienter fått diagnos på otillräckliga grunder.

Min doktor skriver till Dagens Arena att de följer Stramas, Samverkan mot antibiotikaresistens, riktlinjer. De menar också att läkarnas hela beslutsunderlag inte framgår i journalerna. Det är något Malin Bengnér delvis kan instämma i, men otillräckliga journalanteckningar är också en del av problemet, menar hon.

Malin Bengnér vill understryka att den här granskningen på inget sätt belyser hela de digitala vårdgivarnas verksamhet.

– Rent allmänt har den digitala vården en plats, det är jag övertygad om. Men det gäller att de sysslar med rätt saker och arbetar på ett klokt sätt.


Läs också:

Nätläkares »klart olämpliga« förskrivning väcker principfrågor

Taxan för digitala läkarbesök sänks

Kostnaden för digitala vårdcentraler kan fördubblas