I dag måndag publicerar Socialstyrelsen uppdaterade riktlinjer för strokesjukvården. Det handlar om en remissversion av riktlinjerna. Den slutgiltiga versionen publiceras våren 2018.

En viktig nyhet är att trombektomi – en metod där man mekaniskt avlägsnar stora blodproppar i hjärnan – lyfts in i riktlinjerna. Åtgärden får dessutom högsta prioritet.

– Det har kommit ett flertal studier de senaste åren som visar på starkt stöd för att metoden har god effekt. Den kan kraftigt förbättra prognosen och minskar till exempel risken för att få en stor funktionsnedsättning, säger Anna Lord, projektledare på Socialstyrelsen.

I dag används metoden – som innebär att blodproppen dras ut från det drabbade blodkärlet efter att ett tunt rör förts upp till hjärnan via ett kärl i ljumsken – hos ungefär 500 patienter om året. Men Socialstyrelsen vill att betydligt fler ska få tillgång till behandlingen.

– Vi tycker att det kan röra sig om ungefär 1 200 personer om året, så det är en rejäl ökning som vi har räknat på i riktlinjerna, säger Anna Lord.

Hon tror dock att det kommer krävas en hel del arbete för att sjukvården ska lyckas med det.

– Man behöver se till att man kan erbjuda det här jämlikt över hela landet. I dag finns det sex platser i landet som kan göra detta, men det är i princip tre sjukhus som gör alla ingrepp. Väldigt många görs i Göteborg, Stockholm och Skåne, säger Anna Lord och fortsätter:

 – Studierna visar att behandlingen behöver ges inom sex timmar. Det blir en organisationsfråga för huvudmännen att lösa transporter så att patienter kommer in i tid, och att se till att det finns tillräckligt med kompetens. Man behöver utbilda fler som kan genomföra ingreppen.

Nästan 40 av 100 rekommendationer i riktlinjerna handlar om olika former av rehabilitering. Socialstyrelsen tycker bland annat att så kallad tidig understödd utskrivning där patienten får rehabilitering utanför sjukhus, koordinerad av strokeenheten där patienten vårdats, bör öka.

– Den typen av behandling erbjuds ännu i för liten utsträckning. Rikssnittet visar att 15 procent av patienterna erbjuds detta. Det borde i stället vara 30-40 procent, säger Anna Lord.

Hon betonar att hela vårdkedjan är viktig. En viktig nyhet är till exempel att hälso- och sjukvården bör erbjuda alla patienter en strukturerad uppföljning inom en viss tid. Den ska innehålla vissa moment och utgå från patientens behov.

– I dag finns det inget riktigt system för det. Det kommer innebära en hel del arbete för huvudmännen att få till organisationen kring det, säger Anna Lord.