Karolinska institutet (KI) arbetar på att flytta en stor del av sin verksamhet till nya byggnader. Flaggskeppet är Biomedicum, vilket ska samla experimentell forskning under ett och samma tak i Solna. Därtill byggs Biclinicum i Solna och Framtidens laboratorium och forskningshuset Neo i Flemingsberg.

För att klara kostnaderna höjs hyrorna för forskarna på campus.

– För de medelstora grupperna kommer hyrorna ganska snabbt upp i en halv miljon till 700 000 kronor per år. Och då blir det ett större anslag som försvinner, säger Mikael Lindström, cancerforskare och docent vid KI.

– För oss i min grupp funkar det inte ekonomiskt. Om inte KI går in och stöttar med hyressubventioner som är kraftigt högre än de som man pratar om i dag, så är det kanske hälften av alla forskargrupper i min närhet som inte kommer att ha råd att flytta in, säger Jonas Axelsson, njurmedicinare som leder en forskargrupp i vaskulärbiologi på KI.

Med ett större stöd från KI tror han att hans grupp skulle kunna flytta till Biomedicum. Men det är ändå inte väl använda resurser, menar han.

 – Det är ju bra för mig om KI kan subventionera en flytt. Men då är det ändå skattepengar som används för att man har velat ha ett nytt fint hus som faktiskt fungerar sämre för forskare.

På Biomedicum planeras ett öppet kontorslandskap där olika forskargrupper sitter nära varandra. Meningen är att synergieffekter ska kunna uppstå med fler kontakter mellan forskarna, samt att utrustning ska kunna nyttjas gemensamt. Men flera forskare som Läkartidningen talat med tror att det blir svårt att få plats i det öppna kontorslandskapet. En berättar om hur han enbart får in en av två frysar på det utrymme han förfogar över, och därför inte vet vad han ska göra med sina prover. Och det man inte absolut behöver på plats får kanske ligga hemma i bokhyllan.

– Jag lagrar mina läroböcker, avhandlingar och mycket papper hemma numer. Det finns inte plats att ha dem, säger Mikael Lindström, som i dag sitter i ett liknande kontorslandskap i Science for life laboratory.

Jonas Axelsson, vars forskargrupp har sagts upp från Scheele-labbet där de suttit fram till nu, säger:

– Vi kommer att gå från väldigt funktionella lokaler och djurfaciliteter som ganska nyligen renoverats, till en praktiskt sämre lösning som kostar mycket mer och där vi inte vet om eller hur det kommer att fungera.

Flera forskare uppger för Läkartidningen att kostnaderna för byggena har sprungit i väg, vilket gör att de nu får stå för en ännu högre nota än planerat. Men det dementerar KI, som menar att man håller sig till budget.

– Däremot pekade kurvan över KI:s tillväxt mer uppåt när man planerade det här. Då såg det ut som om vi skulle få en större omsättning så att hyrans del inte skulle bli så stor, säger Anders Gustafsson, dekan för forskning på KI.

– Vi har en solidarisk hyra så alla får samma, vare sig man sitter i gamla labb eller nya. Men nästan 80 procent av alla verksamheter flyttar in i nya lokaler.

KI har dock även lokaler utanför campus, vilka kan vara betydligt billigare. Några som har dragit nytta av det är Swetox, ett samarbete mellan flera svenska universitet som samordnas av KI. De bedriver experimentell forskning i Södertälje, där KI hyr delar av Astra Zenecas gamla forskningslokaler, vilka bland annat inkluderar djurhus. Hyresvärden i det fallet är till skillnad från på campus inte statliga Akademiska hus.

– Jag har forskningsverksamhet både på Swetox Södertälje och på KI campus. Det är mycket stor skillnad i kostnad trots likvärdiga lokaler. I Södertälje betalar jag 1 600 kronor per kvadratmeter och år för kontorsyta, medan motsvarande lokal på campus kostar 9 000, säger Mattias Öberg som är forskare på Swetox.

Han lägger in en brasklapp om att hyrorna sätts på olika sätt. Men skillnaden är ändå tydlig.

– Huvuddelen av medicinsk forskning är externt finansierad via projektmedel. Det gör att man har ett stort tryck på sig att ha kontroll över sina kostnader. Då blir det intressant att undvika höga hyreskostnader som utgör en allt större del av forskargruppens totala budget. Lokalerna ska ju vara ett stöd i forskningen, inte tvärtom, säger han.

Anders Gustafsson har förståelse för att vissa forskare får en tyngre situation. Någon extra hyressubvention blir det dock inte tal om.

– Nej. Forskningsstyrelsen får omkring en miljard om året och den summan har inte ökat. De pengarna som är vigda för hyra blir ungefär desamma, säger Anders Gustafsson.

Jonas Axelsson och andra forskare menar att KI i allt större utsträckning har börjat fungera som en franchise-verksamhet, där forskningen bedrivs mot en hög grundavgift så länge forskarna finansierar sin lön med externa medel. Och för många har alltså en allt större andel av medlen fått gå till hyran.

– Min farhåga är att man i sin iver att leka företag har tagit sig vatten över huvudet. Här hoppas jag verkligen på den nystart som kommer i form av vår nya rektor och styrelseordförande. Men det blir inte lätt, säger Jonas Axelsson.