Elin Karlsson, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Foto: Rickard L Eriksson

Bakom ställningstagandet står förutom Sveriges läkarförbund ett 20-tal vårdorganisationer verksamma inom nätverket Rätt till vård-initiativet, som sedan 2008 verkar för att papperslösa ska få tillgång till vård på lika villkor som övriga invånare.

I det nya ställningstagandet inkluderas också EU-medborgare som saknar sjukvårdsförsäkring från hemlandet. Den gruppen saknar rätt till subventionerad vård, vilket i praktiken gör det mycket svårt för dessa personer att få vård i Sverige. Enligt organisationerna är detta inte humanitärt och därtill oförenligt med Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter.

– Det problemet ligger egentligen inom EU, att inte alla länder fullgör sina plikter för sina medborgare, som jag ser det. Men i väntan på att så blir fallet, vilket jag hoppas, så behöver vi ändå vara tydliga med att vi inom sjukvården ger vård oavsett. Det andra problemet är att lagstiftningen hänvisar till »vård som inte kan anstå« som är ett begrepp som ingen riktigt kan säga vad det betyder. Det kan tolkas på väldigt olika sätt, säger Elin Karlsson, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

Organisationerna anser att den nuvarande lagstiftningen är svårtolkad, otydlig och särbehandlar utsatta grupper, och att dagens vård till papperslösa och EU-migranter präglas av stora skillnader i kunskap om lagstiftningen och hur den tillämpas.

En annan aspekt som organisationerna lyfter fram är att lagstiftningen kan vara ett hot mot arbetsmiljön för medarbetare inom vården.

– Om du ska värdera patienten, inte baserat på symtom eller sjukdom utan på juridisk status, så skapar det en etisk stress som blir ett arbetsmiljöproblem, säger Elin Karlsson.

Dessutom menar organisationerna att införandet av juridiska hinder för vård i rätt tid till rätt patient kan äventyra patientsäkerheten och därför inte bör accepteras.

Därför uppmanar organisationerna nu Sveriges riksdag och regering att omgående säkerställa att asylsökande, papperslösa och utsatta EU-migranter får rätt till vård efter behov och på lika villkor oavsett ursprung eller rättslig status. De förväntar sig också tydligare lagstiftning på området.