Olika regioner och landsting har i dag egna avtal för ambulansflyg, men om tre år, 2020, ska verksamheten samordnas genom Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (KSA). Syftet är enligt förbundets webbplats att effektivisera ambulansflyget för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser.

Enligt Börje Wennberg (S), ordförande i KSA:s styrelse, har det varit en process att komma fram till att bilda förbundet, men att det funnits en samsyn om att det behövs ett samarbete kring ambulansflyget.

– Vi är överens om att samordningen är både rationell och ekonomiskt och verksamhetsmässigt fördelaktig för att säkerställa att ambulansflyget fungerar fullt ut i hela landet, säger han.

Samarbetet är unikt, enligt honom.

– Det är första gången som alla landsting och regioner gör något liknande gemensamt.

Verksamheten inom KSA är under uppbyggnad, men ett aktuellt uppdrag är att upphandla ambulansflygplan.

Innan upphandlingen är klar är det svårt att exakt veta hur mycket ambulansflygplanen kommer att kosta, enligt Anders Östman på Region Uppsala som ansvarar för upphandlingen. 

– Listpriserna på ambulansflygplan med inredning är cirka 100 miljoner kronor styck, men vi får se vad anbuden landar på, det kan bli både mer och mindre, säger han.

Enligt honom finns det fem–sex möjliga leverantörer i världen.

Agneta Karlfeldt, driftchef på Babcock Scandinavian airambulance, som sedan 2003 har avtal om ambulansflygtjänst med fyra landsting och regioner i Norrland, ifrågasätter varför KSA väljer att köpa och äga flygplan i stället för att köpa hela tjänsten, vilket enligt henne är mer kostnadseffektivt. 

– Om man upphandlar tjänsten får man kostnadskontroll, men om man köper flygplan krävs en enormt stor teknisk organisation och kostnaderna kan lätt skena iväg om man inte har den specifika kompetensen. Inom flygbranschen är man förvånad över att en sjukvårdshuvudman väljer att köpa flygplan, säger hon.

När Läkartidningen ställer frågan till Andreas Eriksson, förbundsdirektör på KSA, säger han att den är fel ställd.

– Vi ska äga planen, inte sköta driften. Den flygoperativa verksamheten och tekniska driften kommer också att upphandlas, säger han.

Börje Wennberg, ordförande i KSA:s styrelse, förklarar fördelarna med att äga planen:

– Alternativet skulle varit att låta marknaden ta hand om hela tjänsten, men då riskerar vi att stå utan ambulansflyg om företaget går i konkurs. Riskmomentet finns även om vi låter privata företag ta hand om flygpersonal och teknisk drift, men där går det att få in en ny aktör relativt snabbt. Det är däremot inte gjort i en handvändning att få nya flygplan, säger han.

Valet av flygmaskiner är också en fråga som aktörer inom branschen ifrågasätter. Kraven i upphandlingsspecifikationen, som Läkartidningen tagit del av, utesluter enligt Agneta Karlfeldt i princip andra flygplanstyper än jetplan. Detta trots att det propellerplan som är vanligast inom flygambulansverksamhet kostar cirka hälften så mycket som ett jetplan och även på andra sätt är mer ekonomiskt.

– Jetmaskiner är dyra att köpa och driftsätta och de är väldigt oekonomiska att flyga på korta sträckor. Med flygsträckor på i genomsnitt 40 minuter får man inte utnyttja hastigheten som en jetmaskin har.  Man borde göra som Norge gör, som valt att köpa in hela tjänsten med en mix av maskiner av typen propeller/jet. De har valt att upphandla tio turboproppar och en jetmaskin, säger hon. 

Den norska upphandlingen vanns av Babcock Scandinavian airambulance. Agneta Karlfeldt medger att hon är part i målet, men framhåller att den mix som det norska upplägget innebär med propellerplan och jetflyg är en mycket effektiv och samhällsekonomisk lösning.

Börje Wennberg säger att valet av plan föregåtts av informationshämtning från respektive professioner när det gäller både de medicinska och tekniska kriterierna. Upphandlingsspecifikationen utgår ifrån att det ska vara sex likadana flygplan och att de klarar kraven på funktion, men motortypen är inte specificerad. Det är dock inte uteslutet att det blir jetmaskiner som köps in.

– Vi har naturligtvis lyssnat på dem som har gedigen kunskap och vi har kommit fram till att detta är den lösning som sammantaget fungerar för en nationell samordning. När vi köper samma typ av plan kan vi lätt byta besättning och baser, med olika plan krävs det olika besättningar eftersom varje flygplanstyp kräver sin kompetens. Vårt land ser inte ut som andra länder, det är långsträckt och glest befolkat, och vi har landat i att det här är det optimala, säger han.

Ska samordna det svenska ambulansflyget

Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (KSA) bildades 2016 och har samtliga regioner och landsting i Sverige som medlemmar. Uppdraget är bland annat att upphandla och samordna flygambulanstjänst, äga egna ambulansflygplan och tillhandahålla sjukvårdspersonal, samt samordna beställningar och genomföra flygambulanstjänst.

År 2020 samordnas ambulansflyget i hela Sverige genom KSA. I dag har regioner och landsting egna avtal om ambulansflyg.

KSA kommer att etablera baser i Umeå, Stockholm/Arlanda och Göteborg/Landvetter. Enligt planeringen ska två plan stationeras på respektive bas. Samtliga baser ska ha beredskap dygnet runt.

En flygkoordineringscentral för prioritering, ledning och koordinering dygnet runt kommer att byggas upp i Umeå.

Flygplanen kommer att bemannas med sjuksköterskor från sjukhus i de landsting där baserna finns. Flygplansbesättning och teknisk drift kommer att upphandlas när avtalet om ambulansflygplan är klart.

Betalas av landstingen

Sista dagen för anbud i upphandlingen av ambulansflygplan är 16 augusti. Därefter tar det cirka en månad innan det är klart vilket företag som vunnit upphandlingen.

I dagsläget har alla regioner och landsting utom fyra fattat beslut om att bidra med lån för att finansiera inköpen av ambulansflygplan. Stockholms läns landsting kommer att låna ut mest, 22,6 procent av den beräknade kostnaden, och Region Gotland minst, 0,6 procent. De som ännu inte fattat beslut om att bidra med lån är Västra Götalandsregionen, Region Östergötland, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget i Värmland.

Enligt beslut i KSA:s fullmäktige är det maximala lånebeloppet 600 miljoner kronor beräknat på 2015 års prisnivå. Till år 2020 när flygplanen beräknas levereras förväntas lånebeloppet vara 695 miljoner kronor.