Debatten är livlig om värdebaserad vård, inte minst i Läkartidningen. Men det är inte ofta förespråkare och motståndare möts i en diskussion öga mot öga. På Läkartidningens kunskapsseminarium, som hölls i Stockholm den 1 juni, var det tidvis hårda tag men också många klargöranden.

Värdebaserad vård är ett begrepp som myntats av den amerikanske managementgurun Michael Porter, och modellen håller nu på att införas på flera svenska sjukhus (se LT nr 3-4/2017). Sverige brukar vara tidigt ute med att införa nya managementmodeller, förklarade Carl Savage, organisationsforskare vid Karolinska institutet:

– Det var likadant med TQM, QUL, lean och andra modeller. Man anammar dem, och byter ut dem efter 3–5 år. Men ska man verkligen åstadkomma bättre kvalitet, ska man egentligen ta en modell och jobba riktigt länge med den. Toyotamodellen utvecklades under 50 år i samma organisation.

Jörgen Nordenström, professor emeritus i kirurgi vid Karolinska institutet, hävdade att värdebaserad vård innebär en dramatisk skillnad mot det nuvarande systemet, som premierar hög produktion. Värdebaserad vård sätter fokus på patientens behov, sade han. Modellen behöver däremot inte vara kopplad till något speciellt ersättningssystem, och kräver ingen särskild organisationsstruktur.

På Karolinska universitetssjukhuset har man ändå valt att införa värdebaserad vård samtidigt med en radikal omorganisation, där klinikerna tas bort och ersätts med så kallade teman. Motståndet är starkt, förklarade Yvonne Dellmark, som är ordförande i Karolinska universitetssjukhusets läkarförening:

– På Karolinska har vi fått just den omorganisation som Jörgen Nordenström sade inte är nödvändig. Där ligger mycket av problemen. Klinikerna behövs för att vi ska kunna bevara den medicinska kompetensen, och för att kunna utbilda framtidens läkare.

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg håller man också på att införa värdebaserad vård, men utan att rubba klinikerna. Betydligt bättre, tyckte Yvonne Dellmark:

– Jag är positiv till deras kvalitetsförbättrande arbete. Men man behöver inte kalla det värdebaserad vård.

Barbro Edén, överläkare och medicinskt ansvarig för värdebaserad vård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, beskrev införandet som ett långsiktigt arbete; man kartlägger vårdprocesser, kommunicerar och samarbetar över organisationsgränserna, och patientmedverkan har blivit naturlig – vilket den inte var för några år sedan.

Detta arbete måste få fortsätta, underströk hon:

– För Guds skull – stoppa inte det vi påbörjat! Om vi inte får jobba med förbättringsarbete, kommer ännu fler läkare att lämna oss.

Nina Rehnqvist, ordförande för SBU:s nämnd, betonade också det långsiktiga arbetet:

– Man måste hitta nyckeln till förbättringar, och där tror jag att värdebaserad vård är en bra ingång. Det vore synd om man tar komplikationer till intäkt för att inte arbeta på det sättet.