– Sårbara människor faller igenom. De blir inte identifierade och får inte den vård de behöver. Antalet nyanlända nära fyrfaldigades mellan april och juni, samtidigt som medicinsk personal har allt sämre förutsättningar att identifiera de utsatta, säger Emilie Rouvroy, organisationens landsansvariga i Grekland i ett pressmeddelande.

Läkare utan gränser har ingen egen mottagning i Moria, utan besöker flyktinglägret för att uppmärksamma förhållandena och den vård som ges. Organisationen identifierar särskilt utsatta personer som är i störst behov av behandling, och även har rätt till det enligt bland annat tortyrkonventionen. I lägret finns cirka 3 000 personer.

Enligt grekisk lagstiftning ska särskilt utsatta personer, »vulnerable cases«, garanteras tillträde till den reguljära asylprocessen. Det finns ett system för att identifiera dessa personer genom screening. Den första screeningen görs av grekiska Röda korset och den andra under asylsökningsintervjun. De personer som identifieras som särskilt utsatta ska få få vård på fastlandet. 

Systemet att i flyktinglägret upptäcka dem som är i mest behov av vård och hjälp har dock brutit samman, skriver Läkare utan gränser i en ny rapport, »A dramatic deterioriation for asylum seekers on Lesbos«.  

Många av de fall som Läkare utan gränser bedömer som särskilt utsatta upptäcks inte i den screening som genomförs i flyktinglägret. I rapporten uttrycker organisationen djup oro över den försämrade situationen i lägret där den medicinska kapaciteten minskat drastiskt sedan april då Läkare i världen, som var den viktigaste vårdgivaren, lämnade lägret.

Därefter tog grekiska Röda korset över, men med betydligt lägre kapacitet. Öppettiderna har minskats, liksom mängden personal i lägret. Från mottagning på två platser varje dag i veckan mellan klockan 8 och 23, är det nu bara en mottagning, som är öppen 8 till 16 fem dagar i veckan. Tidigare fanns fyra läkare på plats per skift, både manliga och kvinnliga, nu finns bara manliga läkare och bara 1,5 per skift. Fyra sjuksköterskor per skift har reducerats till en, av tre socialarbetare finns en kvar. Av de tre psykologerna återstår nu en.

Samtidigt har flyktingströmmen ökat de senaste månaderna. I april kom 230 personer, i maj 530 och under de första tre veckorna i juni 785 personer. 

Läkare utan gränser har en klinik i staden Mytilini på Lesbos där organisatioinen erbjuder vård och behandling till asylsökande och migranter. 

Beroende på det extremt höga behovet av vård för psykisk ohälsa kan Läkare utan gränser bara erbjuda hjälp till dem med allvarliga symtom. Trots detta väntar cirka 100 personer på att få vård. Av 154 patienter som togs emot mellan januari och juni var det nästan 80 procent som lider av allvarliga psykiska symtom, skriver organisationen i rapporten som baserar sig på medicinska data och patienters vittnesmål. Ungefär en tredjedel av patienterna led av posttraumatisk stressyndrom, en tredjedel av depression och en tredjedel av ångest. 

Två tredjedelar av patienterna hade upplevt våld innan de anlände till Grekland, och en femtedel av de patienter som organisationen vårdade för psykisk ohälsa hade varit utsatta för tortyr.

Nästan hälften av de 245 kvinnor som genomgick en gynekologisk undersökning hade utsatts för sexuellt våld. De flesta av de kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld hade inte berättat om det för personal i flyktinglägret.

70 procent av de personer som organisationen karaktäriserade som särskilt utsatta fall hade inte blivit identifierade som sådana i flyktinglägret. Mindre än 15 procent av de patienter med allvarlig psykisk ohälsa och mindre än 30 procent av dem som varit utsatta för tortyr hade hade blivit identifierade som särskilt utsatta i någon av screeningarna.

När Läkare utan gränser besökte lägret i juni upptäckte organisationen ett stort gap mellan behov och möjligheten att möta behoven, både när det gäller att upptäcka de medicinska behoven och att identifiera de mest utsatta för att säkerställa att de kan få tillgång till den vård som de behöver. Det fanns också ett stort gap mellan behovet av vård och tillgången till den.

Den medicinska kapaciteten måste ökas, skriver Läkare utan gränser, och det brådskar för att inte äventyra redan sårbara människors hälsa och välmående. 

Läkare utan gränser befarar att situationen kommer att förvärras i och med sommarvärmen och att de asylsökande ofta får ligga direkt på marken i en öppen yta, skuggad med plast. Organisationen har påtalat situationen för grekiska myndigheter och varnat för att de asylsökandes hälsa kommer att försämras ytterligare. 

Läs rapporten:

»A dramatic deterioration for asylum seekers on Lesbos«

Läkare utan gränser i Grekland

Läkare utan gränser har i Grekland gett humanitärt stöd och medicinsk hjälp till asylsökande och migranter sedan 1996. Under 2016 genomfördes över 72 500 undersökningar i organisationens kliniker, som finns på flera håll i landet.