Kartläggningen gjordes efter krav från Arbetsmiljöverket och är en del i ett pågående arbetsmiljöärende. Upprinnelsen är att läkarföreningens huvudskyddsombud sommaren 2016 begärde att Arbetsmiljöverket skulle ingripa för att förmå arbetsgivaren att åtgärda den svåra arbetsmiljön för läkarna vid BUP i Uppsala.

I kartläggningen, som gjordes i april i år, framkom att det fanns ett flertal allvarliga arbetsmiljörisker för läkarna. Det handlar bland annat om att de:

  • inte hinner med sina arbetsuppgifter inom sin normala arbetstid
  • inte upplever att kraven på dem från medarbetare, chefer och patienter är acceptabla
  • inte har förutsättningar att leva upp till de uppsatta målen, samt
  • inte får stöd av sin närmaste chef med att prioritera arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren har redovisat ett antal åtgärder, däribland att prioritera hårt bland remisser, att åsidosätta vårdgarantin för neuropsykiatriska remisser som inte bedöms som särskilt angelägna, att reducera intygsskrivningen till ett minimum samt att under sommaren låta nya patienter med centralstimulerande läkemedel vänta till hösten.

Arbetsmiljöverket är dock inte nöjt med svaret och vill att arbetsgivaren senast den 25 augusti redovisar en kompletterad handlingsplan. Annars hotar myndigheten med att utlösa ett vite på 100 000 kronor som lades i februari efter en inspektion hösten 2016.

Enligt läkarföreningens huvudskyddsombud är grunden till arbetsmiljöproblemen på BUP i Uppsala underbemanning i kombination med ett ökat patienttryck. Men även en otydlig chefsstruktur där enhetschefer inte har tillräckliga mandat har bidragit. Läkarbristen leder enligt skyddsombudet bland annat till att dagjourerna har svårt att ta lunchrast och till att läkarna tvingas till täta bakjourspass.

Arbetsgivaren medgav i samband med en inspektion hösten 2016 att det hade varit ett svårt bemanningsläge, särskilt under sommaren, men pekade på att det pågick nya rekryteringar och samt att läkare från vuxenpsykiatrin fick ta en del jourpass för att avlasta. Arbetsgivaren tyckte att rutinmässiga åtgärder som medarbetarsamtal och samverkan var tillräckliga för att komma till rätta med problemen och ansåg till skillnad från Arbetsmiljöverket inte att ytterligare riskbedömningar behövde göras.

Läkarföreningens huvudskyddsombud och lokala skyddsombud menar att kartläggningen har visat att arbetsbelastningen har höjts ytterligare sedan inspektionen hösten 2016.