Frågan om huruvida läkares jour och beredskap hindrar en rationell planering av vården väcktes för ett par år sedan i ett delbetänkande från regeringens särskilda utredare Göran Stiernstedt. Detta fick Läkarförbundet att beställa en kartläggning av hur mycket läkare faktiskt arbetar, för att, som man sa, »reda ut missuppfattningar och missförstånd«. Enligt kartläggningen arbetar läkare i snitt 44 timmar i veckan om man räknar in beredskapstid. Slutsatsen i rapporten är att joursystemet är kostnadseffektivt för arbetsgivarna.

– Vi tror att ett alternativt arbetstidsupplägg kan komma att innebära att man kommer att behöva fler resurser och mer kvalificerad övertid och vi tror också att mindre akutsjukhus, som kanske får svårare att få en bra mix, kan få utmaningar, sa rapportförfattaren Jan von Zweigbergk från konsultföretaget PWC.

Peter Carpelan (M), forsknings och personallandstingsråd i Stockholms läns landsting (SLL) menade att det som kommer fram i rapporten egentligen inte är nytt.

– Jag tror att man arbetar väldigt mycket som läkare och det märker vi också på sjukskrivningstalen. Som arbetsgivare känner vi oss allvarligt bekymrade över den här långa arbetstiden som läkarna har. Det är inte helt enkelt att komma fram till vad man ska göra, men bland annat har vi sagt att vi måste utöka antalet läkarutbildningsplatser kraftfullt. Vi har också beslutat om fler AT- och ST-platser.

Mats Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Östergötland och ledamot i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och landsting (SKL) konstaterade att SKL vid sin senaste kongress i princip enhälligt röstade ned en motion att avskaffa joursystemet. Han tyckte att det var bra med ett faktaunderlag som gör att man undviker konflikter som bygger på myter och felaktigheter.

– Jag ser fram emot det som blev resultatet av den senaste förhandlingen, att vi har startat ett partsgemensamt arbete kring arbetstiderna. Vi har inte exakt definierat frågeställningarna, men rapporten lägger en grund för att inte bara slå av jourfrågan utan också flytta fram positionerna och se hur vi kan göra det här bättre, sa Mats Johansson, som generellt menade att frågan om arbetstider måste hanteras på lokal och regional nivå.

– Schemat ska ligga så nära verksamheten som möjligt. Politiken ska inte in på den arenan.

Förra hösten sa SLL ensidigt upp alla lokala kollektivavtal för läkarna. Men Peter Carpelan betonade att det inte handlade om att man ifrågasatte jour- och beredskapssystemet. Däremot har man velat öka möjligheten att schemalägga mellan 07 och 21 på vardagar, vilket är möjligt i avtalet mellan Läkarförbundet och SKL. En annan målsättning har varit att minska antalet lokala avtal.

– Vi har haft en väldigt spretig flora av lokala kollektivavtal och vi visste inte ens vilka som fanns. Politiken i Stockholms läns landsting har ambitionen att vara tydlig i sin ägarstyrning mot medarbetare, patienter och skattebetalare och det innebär att man åtminstone har koll på vilka lokala kollektivavtal man har. Därför har vi gjort om det så att vi på sina håll har kvar de lokala avtalen av särskilda skäl och sedan har vi ett nytt centralt avtal som vi tycker är bättre.

Från Stockholms läkarförening har man varit starkt kritisk till att avskaffa de lokala avtalen, och Heidi Stensmyren kopplade ihop frågan om lokala avtal med den om sjukskrivningstalen.

– Vi vet att om man ska må bra på arbetsplatsen måsta man ha möjlighet att påverka sin situation och då kommer flexibilitet i arbetslivet in, sa Stensmyren som påminde om att just ett hållbart arbetsliv hör till det som ska diskuteras i det partsgensamma arbetet kring arbetstiderna.

– 40 procent av läkargruppen arbetar efter 65 och för att vi ska hålla längre måste vi ha lösningar som är så pass flexibla att man kan anpassa arbetslivet de sista åren.