En av de frågor som togs upp på seminariet, som anordnades av Läkarförbundet, var varför intresset för att bli chefer bland unga läkare avtar, vilket undersökningar från Sveriges yngre läkares förening (Sylf) och Läkarförbundet student visar. Det var apropå det som Melvin Samsom, sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset, påpekade att i länder som USA och Nederländerna är det vanligt att verksamhetschefer fortfarande är aktiva som läkare.

– När jag var verksamhetschef för gastroenterologi utförde jag mitt chefsuppdrag en dag i veckan och forskade och arbetade kliniskt resten av tiden. Det är ett helt annat upplägg än i Sverige. Och en förklaring är att svenska verksamhetschefer ägnar mycket tid åt sådant som inte nödvändigtvis behöver utföras av en chef. Administrationsstödet, ekonomistödet och HR-stödet är ett helt annat i andra länder, sa han.

Melvin Samsom framhöll att sådant stöd behövs för att göra det attraktivt för unga läkare att bli chefer. Han berättade att man på Karolinska har ett team med stödfunktioner runt cheferna just för att läkare och sjuksköterskor som har en chefsfunktion ska kunna fortsätta arbeta kliniskt och utveckla sig i sin profession.

– Det är viktigt i relationen till ditt team att du kan göra det, sa Melvin Samsom.

Thomas Lindén, ordförande för Läkarförbundets chefsförening, menade dock att det kan finnas svårigheter med att vara kliniskt aktiv samtidigt som man är chef.

– Nyckeln är att förstå att om man är chef så måste chefskapet komma främst. Det andra kan inte bli en huvudsyssla. Men å andra sidan, om man är aktiv i forskning och klinik ger det en legitimitet hos medarbetarna att man ser och förstår det som de ser och förstår och det tror jag inte att man ska glömma bort.

Annika Elias, ordförande för fackförbundet Ledarna, höll med om att det administrativa stödet till chefer måste vara bra, så att de inte måste »sitta med miniräknare framför sig«. Men hon köper inte tanken på att vara chef en dag i veckan.

– Man ser samma tecken inom andra högexpertyrken, att man har svårt att släppa det. Men min uppfattning är att om man är chef måste man fokusera på det helt och hållet.

Melvin Samsom höll inte med och menade att det finns en skillnad mellan chefer som bara leder sin verksamhet, som verksamhetschefer, och chefer som också representerar den, som chefer högre upp i linjen. I det första fallet kan man fortfarande vara kliniskt aktiv, menade han.

Annika Elias menade dock att diskussionen hade fokus på läkares behov.

– Det finns en annan utmaning: att skapa hållbara team, att få människor att stanna kvar. Då talar vi om andra professioner. Och där tror jag att kraven i framtiden kommer att handla om närvarande ledare som kan ge feedback till alla medarbetare.

Läs också:

Rapport: Bättre vårdkvalitet med läkare som chefer

ST-läkare nobbar chefskap

Fullmäktige antog policy för att få fler chefer som är läkare