Det har bara gått en månad sedan han tog plats i sitt rum på Karolinska institutet efter åtta år som rektor på Universitetet i Oslo. En månad som, enligt Ole Petter Ottersen, varit en lång räcka möten, med representanter för universitetsledningen och olika institutioner, men också med andra.

– Nu i början handlar det mycket om att lyssna och om att lära känna och förstå organisationen och kulturen. Det har varit lärorika veckor. Mycket visste jag sedan tidigare, men det har också varit mycket nytt att lära sig, säger han.

På bordet bredvid ligger en stor pärm och pockar på Ole Petter Ottersens uppmärksamhet. Tanken var att han skulle plugga svensk lagstiftning, regelverk för myndighetsstyrning och villkor för högskole- och universitetssektorn i Sverige under sommaren.

– Jag har dessvärre inte kommit så väldigt långt, men jag har i alla fall börjat titta på vilka skillnader det finns mellan norsk och svensk lag. Men jag har ju en universitetsdirektör som har stor erfarenhet av svensk förvaltning, så jag ser inte det som den största utmaningen, säger Ole Petter Ottersen.

Han har tidigare gått ut med att han hellre satsar på unga talanger än rekryterar stjärnforskare på toppen av sin karriär. Han vill också höja statusen på utbildningen och ser samarbetet mellan Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset och Stockholms läns landsting som en av sina viktigaste uppgifter.

– Jag ser ju att det är enormt viktigt att vi får en bra arbetsrelation – ännu bättre än i dag. Det är helt avgörande för att vi ska få den bästa möjliga sjukvården i den här regionen av Sverige.

Redan under hans första veckor som rektor har också frågan kommit upp om vad som behöver göras för att förhindra att det som utspelade sig i Macchiarini-affären händer igen.

– Vi har redan hunnit prata ganska mycket om hur vi ska säkra att vi har en tillräckligt hög etisk beredskap. Ett av mina allra, allra viktigaste mål är att Karolinska institutet ska gå stärkt ur den svåra situation som har varit, säger Ole Petter Ottersen.

Vissa saker i det åtgärdsprogram som tagits fram är redan på plats, konstaterar han och nämner bland annat en vägledning om regelverk och etik i samband med klinisk forskning.

Han har också föreslagit att man förutom det nya etikrådet på Karolinska institutet inrättar så kallade vetenskapsombud, för att snabbt fånga upp konflikter och hindra att de utvecklas till något som är skadligt för en institution, och ett kollegialt råd som ska stötta ledningen inför beslut.

– Man måste se upp så att det inte blir för stora avstånd mellan ledare för en akademisk institution och det som sker i laboratorierna och undervisningssalarna.

Men det allra viktigaste tycker han ändå är att nu, som han uttrycker det, arbeta proaktivt.

– Nu när mycket av krisen ligger bakom oss måste vi gå in i de frågeställningar som den här krisen har rest. Jag tror att vi på Karolinska institutet ska gå före och belysa de etiska dilemman som finns i klinisk forskning. Gå ut i medier och till samhället med bra analyser och reflektioner, säger Ole Petter Ottersen och fortsätter:

– Jag önskar till exempel att vi ska ha seminarier kring hur man forskar på vitalindikationer, alltså allvarligt sjuka patienter, där vi tar in både etiker, samhällsvetare och humanister för att reflektera över de här svåra frågorna.

Ole Petter Ottersen har mer än 350 vetenskapliga publikationer bakom sig och har i allra högsta grad för avsikt att fortsätta forska även som rektor vid Karolinska institutet.

– Jag tror att man måste ha en fot kvar i forskningen för att fungera som akademisk ledare. Jag är i första hand rektor på Karolinska institutet. Men de möjligheter jag får att forska – mellan möten och på helger – kommer jag att använda till att forska, säger han och tillägger:

– En genuin forskare som inte får forska på en vecka eller två får nästan abstinensbesvär. Jag känner mig faktiskt beroende av forskning och måste ha någon frågeställning från forskningen i huvudet nästan hela tiden. Men det är klart att precis nu, i etableringsfasen, har jag inte tid för egen forskning.

Så då har du lite abstinens nu?

– Ja, det har jag faktiskt, säger Ole Petter Ottersen och skrattar.

Den akademiska karriären har rymt många positioner och uppdrag, både i Norge och internationellt. Baksidan av att han flackat runt så mycket i livet tycker han är att han egentligen inte känner sig rotad någonstans.

– Det kan jag sakna lite, säger han. 

Karolinska institutets tidigare rektor Anders Hamsten fick lämna sin post med buller och bång i samband med Macchiarini-skandalen. Senare fick även hans företrädare Harriet Wallberg gå från uppdraget som universitetskansler.

Men varken det – eller det faktum att det är han som kommer att fälla det slutliga avgörandet i Macchiarini-ärendet under hösten – gjorde att Ole Petter Ottersen tvekade inför att ta uppdraget som rektor.

– Jag hade aldrig tagit på mig det här om jag inte varit helt övertygad om att Karolinska institutet kommer att gå stärkt ur krisen. Det är också en del av mitt jobb, att ta svåra beslut. Men det är för tidigt att säga vad beslutet i Macchiarini-ärendet kommer att bli. Det skulle vara helt fel av mig att komma med en förhandsvärdering av det, säger han.

Känner du att det finns höga förväntningar på dig?

– Det är klart att det är stora förväntningar. De är så stora att jag av och till känner mig väldigt ödmjuk. Men samtidigt var jag ju beredd på det här.

Helt fri från kritik har han för övrigt inte heller själv varit under sina åtta år som rektor på Universitet i Oslo. Universitetstidningen Universitas har bland annat skrivit om missnöje med genomdrivna planer på att kapa kostnader i administrationen och om hur en prorektor avgick efter en kontrovers.

Själv har Ole Petter Ottersen hävdat att han inte har så mycket makt som andra kanske tror.

– Andra överskattar rollen som en enda person kan spela. På ett universitet är alla beslutsprocesser så komplexa och involverar så många, att jag nästan inte kan tänka mig en sak som jag har kört ensam, sa han till Universitas i maj i år.

I mitten av 00-talet hade Norge och Universitetet i Oslo sin egen forskningsskandal i form av Sudbø-saken, när det uppdagades att cancerforskaren Jon Sudbø fabricerat data om ett stort antal patienter i vetenskapliga tidskrifter som Lancet och New England Journal of Medicine. Hans ogrundade slutsats att NSAID-preparat minskar risken för cancer i munhålan, men ökar risken för dödlighet i hjärt–kärlsjukdomar, fick ett brett genomslag, vilket Läkartidningen också rapporterade om när det begav sig.

Ole Petter Ottersen var visserligen inte rektor på Universitetet i Oslo under tiden för skandalen, men det sätt som universitetet där har repat sig har stärkt honom i övertygelsen om att även Karolinska institutet kommer att göra det.

– Det är just det som gör att jag är optimist även här. Efter Sudbø-saken fick vi en kraftig påminnelse om att det kan ske fel och att det kan ske stora fel i forskningen. Det som alltid sker då är att organisationen analyserar sig själv och faktiskt stärks i sitt fokus på arbetskultur och etik, säger han och fortsätter:

– Att det finns en parallellitet mellan de två fallen har styrkt mig i min tro på att, ja, skandaler och kriser inträffar, men det går att vända dem till något positivt för en organisation. Det som hände efter Sudbø-saken, som var en väldigt svår situation, inte bara för universitetet utan också för sjukhuset, tror jag har lett till att både universitetet och sjukhuset har blivit bättre organiserade. Samma sak tror jag kommer att ske här.

Ole Petter Ottersen

Aktuell: Rektor vid Karolinska institutet sedan den 1 augusti i år.

Ålder: 62 år.

Familj: Sambo i Oslo, som förhoppningsvis kommer att flytta till Stockholm snart. Två vuxna söner.

Bor: Andrahandslägenhet på Östermalm i Stockholm fram till den 1 januari.

Karriär: Är läkare, professor i medicin och hjärnforskare. Rektor vid Universitetet i Oslo mellan 2009 och 2017. Har bland annat varit chef för Anatomisk Institutt i Oslo, forskningsdekan vid Medisinske Fakultet och chef för Centre for Molecular Biology and Neuroscience, ett av Norges första »centres of excellence«. Många andra uppdrag såväl i Norge som internationellt. Är ordförande i det europeiska universitetsnätverket The Guild of Research Intensive Universities. Har också varit ordförande i panelen för Advanced Grants i Europeiska vetenskapsrådet, ERC. 

Forskningsområde: Neurovetenskap, och särskilt hjärnans signalmolekyler och vattenkanaler. Har även fokus på global hälsa och har bland annat lett The Lancet – University of Oslo Commission on Global Governance for Health. 

Bra på: Att se sammanhang.

Mindre bra på: Siffror. »Jag har aldrig varit särskilt bra på matematik.«

Har: Ett stort konstintresse. Favoritkonstnären är Edvard Munch.

Joggar: Nästan varje dag. »Stockholm är världens bästa stad för joggare.«

Bloggar:http://blog.ki.se/rektor