Region Gävleborg är en alkohol-, drog- och tobaksfri region. Syftet med alkohol- och drogtesterna är att öka patientsäkerheten, uppnå en säker arbetsmiljö och förebygga ohälsa hos medarbetarna. 25 procent av de anställda ska testas varje år.

Regionen förhandlade med 21 fackliga organisationer om frågan. Med Kommunal, Vårdförbundet och Gästrike Hälsinge läkareförening avslutades förhandlingarna i oenighet. De har hälso- och sjukvårdspersonal som medlemmar, vilka är de som främst kommer att vara aktuella för slumpmässiga alkohol- och drogtester.

– Vi är splittrade i styrelsen. En del tycker att det är bra ur patientsäkerhetssynpunkt, andra tycker att det är integritetskränkande och att det inte är säkert att det ger effekt, säger Ylva Björklund, ordförande i Gästrike Hälsinge läkareförening.

sin webbplats skriver föreningen att det inte går att utvärdera satsningen eftersom man inte har något mått på problemets storlek innan man testat. Sekretessen är en annan stötesten. »Vid ett positivt svar som kräver rehab är det mycket osannolikt att sekretessen upprätthålls« skriver läkareföreningen.

Andra problem är möjlig ryktesspridning och farhågor kring chefernas förmåga att klara den här typen av känsliga frågor.

– Vi var oeniga i samverkansförhandlingarna, men det har fattats ett politiskt beslut om detta i regionstyrelsen. Det är en massiv testning som kostar pengar, som man väl hoppas ska vara avskräckande, och att man hittar folk som är missbrukare, säger Ylva Björklund.

Kostnaderna för testerna beräknas bli 1,4 miljoner kronor om året. Testerna kommer att utföras av en extern företagshälsovård på enhetsnivå och vid de tidpunkter på dygnet som enheten har verksamhet. Enheterna lottas och testerna görs på den personal som är på plats. Vilka som testas avgörs också genom lottning.

Först när det visar sig att någon testats positivt och det inte finns en naturlig förklaring, så som förskriven medicin till exempel, kopplas arbetsgivaren in. Då är det den närmaste chefen som får ta upp frågan med medarbetaren och om det finns behov av rehabilitering tar företagshälsovården vid.

Hur stort problemet med alkohol och droger är i dag i Region Gävleborg är inte undersökt, men alkohol- och drogtester kan ha en förebyggande effekt, enligt regionen.

– Forskning visar att mellan tio och femton procent av befolkningen har ett riskbruk, och det finns inget skäl att tro att vår personal skulle vara något undantag. Det tar lång tid innan beroendet blir synligt, därför kan slumpmässiga alkohol- och drogtester bidra till att fånga upp medarbetare med riskbruk. Ju tidigare man får hjälp och stöd, desto bättre är prognosen, säger Karin Rystedt, HR-direktör i Region Gävleborg.

Att införa slumpmässiga drogtester på personalen är inte invändningsfritt och saken har processats i regionen i mer än fem år. Tidigare fanns lokala avtal på olika enheter om alkoholtester på opererande personal, men då detta ansågs vara en policyfråga lyftes den till regionnivå.

– Vi tycker att detta är ett viktigt ställningstagande från regionledningen, säger Karin Rystedt.

Men ett försök att få till slumpmässiga alkoholtester 2012, då samtliga fackförbund var positiva och eniga med regionledningen, stupade på att Datainspektionen hade synpunkter på hur den känsliga informationen som samlades in skulle hanteras.

Arbetet togs upp på nytt så småningom, men bland annat Vårdförbundet centralt har tidigare sagt blankt nej till slumpmässiga drogtester med hänvisning till grundlagen. Enligt regeringsformen är var och en skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp från det allmänna.

Men regionen är arbetsgivare, och inte att betrakta som det allmänna, enligt Karin Rystedt.

– Vi har rätt till och en skyldighet att säkerställa säkerheten för anställda och patienter. Ett urinprov bedöms inte vara en integritetskränkande kroppsundersökning. Vi har tagit hjälp av juridisk expertis på området och utrett detta grundligt och vårt resonemang håller, säger hon.

Vad händer om medarbetare vägrar att gå med på att testa sig?

– Om arbetsgivaren har bestämt att något ska gälla och medarbetaren vägrar delta så får den närmaste chefen prata med medarbetaren om skälen till detta och föra en dialog. Om vägran skulle orsakas av ett missbruk finns det ofta andra tecken som frånvaro och annat, som kan vara en grund för att gå vidare.

Är vägran att delta i testning grund för avsked?

– Nej, vi har inte för avsikt att avskeda någon på grund av detta, vi vill inte agera så, säger Karin Rystedt.

Enligt henne finns en efterfrågan på dessa tester från verksamheterna och beslutet att införa dem har också ett stort stöd bland personalen.

– Det finns inte en fullständig enighet i frågan, men många tycker att det är bra och undrar hur detta kan vara så kontroversiellt. 

Regionen kommer i höst att utbilda chefer och medarbetare om direktiven för alkohol och droger och testerna av personal kommer att inledas någon gång efter årsskiftet.

Regionen kan vara först i landet med en sådan övergripande policy, enligt Karin Rystedt.

– Vad jag vet är att Region Gävleborg hållit på längst, jag känner inte till om det är någon mer region eller landsting som har tagit upp frågan på övergripande nivå, säger Agneta Jöhnk, direktör arbetsgivarfrågor vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

SKL har inga riktlinjer eller synpunkter på slumpmässiga alkohol- och drogtester, enligt henne.

– Det här är frågor som landstingen och regionerna tacklar och driver utifrån de egna ambitionerna, säger hon.

Lagar som rör integritet

Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§ (dödsstraff, kroppsstraff och tortyr, reds anm). Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. 

Lagen om offentlig anställning

Periodiska hälsoundersökningar

30 § Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter en särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av huruvida arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.

Europakonventionen

Artikel 8 – Rätt till skydd för privat- och familjeliv

1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.