Forskare: Erbjud alla gravida med typ 1-diabetes kontinuerlig glukosmätning

Nyttan med en kontinuerlig glukosmätare som larmar vid avvikande blodsockervärden – så kallad CGM – under graviditet har varit oklar.

Men i en stor studie som publiceras i Lancet och presenteras på diabeteskongressen EASD i Lissabon kommer forskare fram till att strategin minskar risken för komplikationer hos nyfödda barn till kvinnor med typ 1-diabetes som använt den under graviditet.

– Vilken spännande och välgjord studie! Den talar ju för att alla gravida kvinnor med typ 1-diabetes kanske bör erbjudas den här tekniken, säger Jarl Hellman, överläkare på Akademiska sjukhuset som inte själv står bakom fynden, men är på plats i Lissabon när resultaten presenteras.

I studien ingick 215 gravida med typ 1-diabetes med antingen pumpbehandling eller insulinpenna i sju olika länder i Europa och Nordamerika.

De lottades till att testa med blodsockerstickor minst sju gånger om dagen från ungefär vecka 10 i graviditeten – eller till samma strategi plus kontinuerlig glukosmätning med larm.

Resultatet visar att kvinnor som även använde kontinuerlig glukosmätare mindre ofta födde stora barn, 53 procent, jämfört med 69 procent i gruppen som bara testade med stickor.

Deras nyfödda barn behövde även mindre ofta intensivvård i mer än 24 timmar – det rörde sig om 27 respektive 43 procent i de olika grupperna – och hade mindre ofta lågt blodsocker efter födseln.

Dessutom var vårdtiden för mamma och barn i genomsnitt en dag kortare i gruppen med kontinuerlig glukosmätning.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att alla gravida med typ 1-diabetes nu bör erbjudas kontinuerlig glukosmätning med larm. Och Jarl Hellman är alltså benägen att hålla med.

– De här stora vinsterna för barnen är väldigt imponerande. Det ser också ut som att den här strategin är hälsoekonomiskt försvarbar, säger Jarl Hellman.

– Man behövde bara behandla sex kvinnor för att förhindra att ett barn blev stort. Det räckte också med att behandla sex kvinnor för att förhindra neonatal intensivvård, fortsätter han.

Jarl Hellman konstaterar samtidigt att blodsockervinsterna var små i gruppen som även använt sig av en kontinuerlig glukosmätare, jämfört med dem som bara stuckit sig i fingret.

De låg i genomsnitt lite lägre i långtidsblodsockret HbA1c, vilket var det primära effektmåttet. De låg också oftare inom målområdet för blodsocker och hade mindre hyperglykemier, det vill säga perioder med högt blodsocker.

– Man uppnår i allmänhet väldigt fin blodsockerkontroll hos gravida även med blodsockerstickor. Men här pressar man det ändå ytterligare lite grann. Men det är ju vinsterna för barnen som är det stora, säger Jarl Hellman.

Han tror att man med de mer automatiska insulinpumpar som börjat göra sitt intåg skulle kunna uppnå ännu bättre resultat.

– Det är i alla fall vad vi hoppas på.