I Sandviken har man just utvärderat satsningen för att sammanfatta resultaten hittills och se vad som kan utvecklas framöver, berättar distriktsläkaren Anna-Karin Svensson som kom med idén och ansvarar för ST Syd i Region Gävleborg.
När satsningen startade 2014 hade de två hälsocentralerna, som ligger i samma lokaler, sex ST-läkare. Nu har de 19 stycken och en ny är på väg in. Två har hunnit bli specialister i allmänmedicin, varav en har stannat kvar som distriktsläkare. Nästa år får fyra eller fem av läkarna specialistbevis.
– Vi hoppas att det här har vänt utvecklingen för oss. Men det är fortfarande få som är färdiga. Nu är det upp till bevis att det är attraktivt för dem att stanna kvar som färdiga specialister, säger Anna-Karin Svensson.
Har ni någon strategi för att få dem att stanna kvar?
– Ja, landstinget har förstås mer generella strategier. Men här i Sandviken är vår strategi att erbjuda en jättetrevlig arbetsplats, att man är och ska känna sig som en uppskattad medarbetare och så småningom ska vidareutvecklas från elev till lärare.
Hälsocentralerna måste fortfarande ta in hyrläkare, men enligt Anna-Karin Svensson har beroendet minskat. Tidigare hade hälsocentralerna nästan alltid 3-4 hyrläkare i tjänst, nu tar de bara in hyrläkare ibland.
– Jag har inga exakta siffror, men det är mycket stor skillnad. På den ena hälsocentralen kan vi numer erbjuda fast läkarkontakt till alla patienter.
När utbildningssatsningen startade fick hyrläkarna ta hand om de olistade patienterna på en särskild mottagning. Men den kunde stängas redan efter ett år.
I utvärderingen pekas handledningen ut som en springande punkt. Det har varit och är fortfarande svårt att få tag på tillräckligt många handledare och frigöra tid till handledning.
– Sedan vill vi gärna satsa mer på att få in kvalitets- och vetenskapligt arbete och på att integrera läkares ledarskap i utbildningen, säger Anna-Karin Svensson.
Hälsocentralerna i Sandviken har inspirerat till flera liknande utbildningssatsningar runt om i landet. Förutom Gotland har verksamheter från Skåne, Göteborg, Eskilstuna, Dalarna och Skellefteå kommit på studiebesök.
– Det här går inte att bestämma uppifrån om det ska lyckas. Det krävs ett samarbete mellan administration, ledning och kliniskt verksamma och en förståelse och stöd från båda håll, säger Anna-Karin Svensson.
Grundidén bygger på två saker: Se till att det avsätts tid till handledning – handledningen ska vara en ordinarie arbetsuppgift. Se till att utöka den kollegiala dialogen så att de vanliga vardagliga problemen får utrymme.
– Det är egentligen väldigt enkelt. Men det gör hela skillnaden!
Anna-Karin Svensson ser dock en fara med att utbildningssatsningen ebbar ut när bemanningsproblemen är lösta. För att säkra läkarkompetens framöver måste utbildningen av ST-läkare löpa vidare, enligt henne.
– Vi måste hitta ett sätt att få det på rull. Annars går vi i pension och så uppstår samma lucka igen om några år, säger hon.
Läs mer:
Gotland satsar på ST-läkare – hoppas på lyft för primärvården
Nätverk för utbildningsvårdcentraler
Ett nätverk för utbildningsvårdcentraler håller på att formas. En av initiativtagarna, distriktsläkaren Rolf Bergström, berättar att idén uppkom under bildandet av utbildningsvårdcentralen Tunafors i Eskilstuna. Tanken är att utbyta erfarenheter, hjälpa och stötta varandra men också att dokumentera material så att goda initiativ och idéer inte glöms bort när eldsjälarna slutar. Förhoppningen är att knyta nätverket till Svensk förening för allmänmedicin (SFAM).
Just nu arbetar nätverket med en definition av vad en utbildningsvårdcentral är. Nuvarande förslag lyder:
- Vårdcentral/hälsocentral med pedagogisk spetskompetens och dokumenterat god handledarkapacitet, där samtliga personalkategorier eftersträvar ett gott lärandeklimat*.
- Det ska även finnas ett dokumenterat system för fortlöpande kompetensbedömning och återföring och en plan för fortlöpande vidareutbildning inom handledning och kompetensbedömning.
- Syfte: Främst att optimera kompetensutveckling och kompetensbedömning av blivande specialister i allmänmedicin.
*Gott lärandeklimat= förståelse från alla inblandade för att handledning och utbildning är prioriterat och får ta tid och resurser. Öppna dörrar och acceptans för att alla kan göra fel.
