Svenska oppositionspolitiker runtom i landstingen öppnar för att Sverige skulle anta ett system med fastläkare, likt det som finns i Norge, om det blir ett maktskifte vid nästa val. Ett system med fastläkare förespråkas även av det svenska Läkarförbundet.
Samtidigt höjs varningsrop från grannlandet att systemet där inte fungerar. Fyra av tio kommuner i Norge sliter med att skaffa fastläkare, och unga avråds från att välja yrket. Det visar en kartläggning som den norska tidningen Verdens Gang (VG) har gjort.
Arbetsformen, där läkarna är egenföretagare och har listor med »egna« patienter, är den vanligaste typen i norsk primärvård. Den kom till år 2001 för att förbättra allmänläkartjänsten och flyttade ansvar från sjukhus till kommuner och primärvård.
Att det finns problem med att hitta fastläkare i Norge beror på att arbetsformen inte är speciellt attraktiv, och det beror i sin tur på en hög arbetsbörda med långa dagar som följd.
– Vi vet att en del äldre kollegor inte orkar fortsätta. Yngre kollegor råds att inte bli fastläkare, säger Tom Willy Christiansen, fastläkare och kommunöverläkare i Ørskog, till VG.
Han var projektledare för fastläkarreformen vid Helsedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialstyrelsen. Christiansen menar att belastningen på kommunerna har ökat i en snabbare takt än antalet fastläkare. Han vill se en satsning på fler fastläkare, en åsikt som delas av Nasjonalt center for distriktsmedisin.
I Verdens Gangs kartläggning svarar 198 av 425 norska kommuner att de känner oro för läkarsituationen. 162 uppger att de sliter med att skaffa fastläkare och övriga 36 fruktar en reell brist. Flera tror att systemet med fastläkare håller på att falla samman.
– Om inte staten gör något åt villkoren så går fastläkarmodellen mot en säker död, säger Martin Chapman, facklig representant i Åsnes kommun, till VG.
Han spår också att en kollaps i fastläkarsystemet kommer att spridas till sjukhusen. En fördel med fastläkarna är att inskrivningarna på sjukhusen minskar. Men när fastläkarna slutar och ersätts av vikarier så kommer det att vända och ta sjukhusen på sängen.
Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) är dock positiv till idén med fastläkare och till att landstingspolitiker i Sverige vill testa systemet. Men på grund av problemen i grannlandet bör man inte kopiera den norska modellen rakt av, anser DLF:s ordförande Marina Tuutma.
– Det är viktigt att ta den biten med listning mot en viss doktor, men med listningstak. Om en läkare har för många patienter kan den inte leverera tillgänglighet, säger hon.
Taket skulle sättas av landstingen, framhåller Marina Tuutma, och det bör vara ett tak för varje vårdcentral. Detta eftersom förutsättningarna kan skilja sig mycket åt, beroende på exempelvis hur många allmänläkare som arbetar där och vilka tilläggsuppdrag vårdcentralen har.
Den norska modellen där fastläkarna är egenföretagare är Marina Tuutma positiv till.
– Jag tror på mångfald. Det är viktigt att det möjliggörs för allmänläkare att öppna privata vårdcentraler som drivs av allmänläkare själva, säger hon, och tillägger:
– I Sverige har vi en mycket längre tradition att jobba i team än andra yrkesgrupper. Och på våra vårdcentraler finns det flera kompetenser. Det är viktigt att ta med det vi är bra på och utveckla det till något ännu bättre.
Läs DLF:s förslag till primärvårdsmodell på slf.se: »Nationell primärvårdsreform – Distriktsläkares förslag för en tryggad och utvecklad nationell primärvård«
