Det konstaterar Sveriges Kommuner och landsting, SKL, efter att ha granskat 65 000 journaler från cirka 60 sjukhus under fyra år. Rapporten »Skador i vården 2013-2016« är den sjunde i en fortlöpande serie. Den bygger på en omfattande granskning av svenska vårdtillfällen genom metoden markörbaserad journalgranskning.
Resultatet visar att vårdskadorna har minskat sedan 2013, men den stora minskningen skedde 2013–2105. Sedan juni 2015 har den positiva utvecklingen avstannat. Enligt rapporten kan en anledning vara att de utlokaliserade patienterna har ökat.
2015 var andelen vårdtillfällen där patienter varit utlokaliserade 3,1 procent. 2016 var siffran 4,5 procent. Det innebär att runt 60 000 patienter per år vårdas på en annan vårdavdelning än de borde. Samtidigt är frekvensen vårdskador nästan 13 procent för utlokaliserade patienter, ungefär dubbelt så hög som för andra patienter.
– Det är oroande. Risken att drabbas av vårdskador är dubbelt så hög för patienter som utlokaliseras, och alltså vårdas på någon annan avdelning än den som har speciell kompetens för patientens behov, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s avdelning för vård och omsorg, i en kommentar.
Om utlokalisering måste göras ska det ske på ett sätt som minimerar riskerna för patienterna, påpekar han.
Pelle Gustafson, chefläkare vid Löf, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, har också uttryckt oro för utlokaliseringarna.
– Vårdplatssituationen och den stora personalomsättningen är oroande. Om välutbildad personal kan rutinerna och vårdar patienten som man ska på rätt avdelning, minskar risken för vårdskador, sa han till Läkartidningen när den senaste vårdskadestatistiken från Löf presenterades tidigare i år.
Totalt uppgår vuxna patienters vårdtillfällen till knappt 1,4 miljoner årligen. Ungefär 8 procent av patienterna drabbas av en vårdskada, enligt granskningen – vilket är 110 000 patienter. Vårdtiden för dem är ungefär dubbelt så lång. De extra vårddagarna beräknas kosta 9 miljarder kronor per år.
Den vanligaste vårdskadan, vårdrelaterade infektioner, har minskat från 5,2 procent av alla vårdtillfällen 2013 till 4,3 procent 2016.
Ett annat positivt exempel som SKL lyfter fram är »svikt i vitala funktioner«, där landstingen får beröm för sitt utvecklings- och förbättringsarbete. Efter att brister uppmärksammats har många sjukhus infört rutiner för värdering av vitala funktioner med olika skattningsskalor och inrättat mobila intensivvårdsgrupper, MIG-team.
Om rapporten
Denna rapport är den sjunde i en fortlöpande serie rapporter som redovisar resultatet av journalgranskning som genomförts nationellt i SKL:s regi. Studien omfattar knapp 65 000 granskade vårdtillfällen under januari 2013–december 2016.
Journalgranskningen sker vid drygt 60 sjukhus och studien är den största som genomförts internationellt. Den dominerande skadetypen är vårdrelaterade infektioner. Utöver nationella siffror visar rapporten också vårdskador per landsting/region.
Källa: Sveriges Kommuner och landsting, SKL
Markörbaserad journalgranskning
Markörbaserad journalgranskning (MJG) är en svensk anpassning av metoden Global Trigger Tool (GTT), som i ett internationellt perspektiv används i ökad omfattning vid strukturerad journalgranskning.
Ett antal nyligen avslutade patientärenden väljs slumpmässigt ut. Sedan letar man systematiskt efter markörer som kan tyda på avvikelser från det normala vårdförloppet. När de hittats, granskas journalen för att se om en skada har skett, hur allvarlig den i så fall är och om den hade kunnat undvikas – det vill säga om det är en vårdskada.
Källa: Sveriges Kommuner och landsting, SKL
