Ekonomen och SKL-analytikern Roger Molin har blickat framåt i sin rapport »Hälso- och sjukvården år 2035«. På Nationella primärvårdsdagen målar han först upp utmaningen med hjälp av en graf som visar befolkningsdemografin och de ökande behoven detta ställer på kommunerna och landstingen. Gapet är redan stort, och ökar dramatiskt.
– Vi kommer att öka med en miljon på 7–8 år. Det är den absolut snabbaste befolkningsökning som detta land någonsin haft, säger Roger Molin.
Till 80 procent beror det på ökad invandring, till 20 procent på att fler barn föds.
– Jag har aldrig någonsin sett en sådan skrämmande bild. Det kommer att bli extremt svårt att finansiera de behovsökningar som vi ser framåt. Dessutom har kostnaderna i sjukvården de senaste åren inte bara ökat i takt med demografin, utan också därutöver med i genomsnitt en procent årligen.
Samtidigt har Sverige en åldrande befolkning. Fram till 2035 så kommer antalet personer över 85 år ha fördubblats. Kommuner och landsting kommer att få mycket att göra, konstaterar Roger Molin.
Han ser bara en lösning på ekvationen: Kommunerna och landstingen måste effektivisera för att kunna tillgodose större behov med mindre resurser.
För att klara det behövs ett radikalt skifte. Roger Molin jämför med hur moderna skogsmaskiner har påverkat skogsnäringen. Och enligt honom är vår tids skogsmaskin digitaliseringen.
– Ny teknik är det som kan ge oss den typ av omvälvande effektivitetssprång som hälso- och sjukvården behöver. Digitaliseringen har potential att effektivisera i så stor utsträckning att vi definitivt kommer klara att täppa gapet.
För att uppnå en tillräcklig effektivisering måste digitaliseringen ta två principiella vägar, enligt Roger Molin. Den första är att ge kontinuerlig uppföljning. Något som redan pågår på många vårdcentraler.
– När personer som har kroniska sjukdomar får möjlighet att digitalt varje dag redovisa sina symtom och ha en dialog med vården så förbättras behandlingsresultaten radikalt samtidigt som sjukvårdskonsumtionen minskar, säger Roger Molin och fortsätter:
– Fick jag bestämma skulle landets vårdcentraler inte invänta något från centralt håll, utan nappa på alla insatser som handlar om att stödja personer med kroniska sjukdomar dagligen genom kontinuerlig återföring. Det duger inte att jag vid ett besök får reda på att jag har för höga blodfetter och sedan får ett kvitto på att jag lyckats förändra det först ett halvår senare.
Nästa steg tror han blir att ge friska människor stöd för att de ska bevara sin hälsa.
– Jag kommer alla gånger ha en sensor i mig som i realtid på en skärm kan se hur vitala värden förändras när jag förändrar mina levnadsvanor.
Den andra vägen som digitaliseringen enligt Roger Molin måste ta, handlar om möjligheterna som artificiellt intelligenta datorer ger.
– Den uppgift som allmänläkare har – att ta upp anamnes, ställa frågor till en patient, är skräddarsydd för en artificiellt intelligent dator. Jag har svårt att tänka mig en mer lämplig uppgift, säger Roger Molin och ger den brittiska AI-doktorn Babylon som ett exempel.
– Jag tror att det radikalt kommer att förbättra precisionen och snabbheten i diagnosställandet. Datorerna har dessutom en enorm kapacitet att läsa in sig på vad som är bäst behandling.
Flera vårdcentraler har redan börjat ta upp delar av anamnesen digitalt, berättar han och ger Capio som ett exempel. Koncernens vårdcentraler kommer att införa ett digitalt verktyg där patienterna besvarar ett frågeformulär som är kopplat till en avancerad anamnesmotor. Enligt Capio ska det inte ersätta läkarens beslut utan vara ett stöd i bedömningen. Projektet startar i Skåne nu i höst.
