Förra året fick nästan 68 000 patienter vänta mer än 90 dagar på ett nybesök i den specialiserade vården, och nästan 35 000 fick vänta mer än tre månader på operation. Det är mer än en fördubbling på de fem åren mellan 2012 och 2016, visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Karin Båtelson, förste vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i Sjukhusläkarna, ser flera orsaker bakom väntetiderna.
– Det är framför allt på grund av vårdplatsbristen när det gäller operation och behandlingar. All elektiv vård får vänta. Det är även brist på bemanning, säger hon.
– Sedan är det ett strukturproblem också. All den här rutinsjukvården ska inte göras på jättestora, tungfotade enheter, utan man ska satsa mer på mindre, specialiserade enheter med kortare beslutsvägar och bättre kännedom.
Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller att leva upp till vårdgarantin, exempelvis i antalet genomförda nybesök inom den specialiserade vården. Stockholm lyckas hålla tidsgränsen i 93 procent av fallen, medan Jämtland Härjedalen klarar det för 70 procent av besöken. Faktum är att efterlevnaden sedan år 2012 har försämrats i samtliga landsting utom två: Västmanland och Sörmland.
– Det kan visa på skillnader i struktur: om man har en centraliserad sjukhusvård eller om man tillåter mer vårdval eller fler specialistmottagningar. Men sedan är det också många landsting som ser till att snabbt skicka iväg sina patienter utomläns för att på så sätt ta ansvar för vårdgarantin.
Den region som utvecklats sämst under denna tid är Norrbotten, som tappat nästan 15 procentenheter. Tillsammans med Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Västerbotten står de för en fjärdedel av landets totala försämring.
Att det även skiljer sig mellan olika vårdområden är kanske inte någon större överraskning, men det skiljer sig ibland också mycket mellan landstingen inom samma område. Bäst följs vårdgarantin inom cancersjukvården, och skillnaden mellan landstingen är liten.
Det område där den följs sämst, och där skillnaderna också är bland de största, är allergisjukvården. I genomsnitt i riket fick 67 procent vård inom 90 dagar, och det skiljer hela 71 procentenheter mellan det landsting som klarar garantin bäst och det landsting som klarar den sämst. Totalt sett är allergisjukvård det område som haft den sämsta utvecklingen mellan åren 2012 och 2016.
Även när det gäller andelen patienter som får vänta på operation syns en försämring. Antalet som får vänta mer än 90 dagar har fördubblats. Gruppen som har fått vänta mer än ett år är förhållandevis liten, men den har ökat 178 procent.
Det är också stora regionala skillnader. Andelen operationer som genomförs inom vårdgarantin var 91 procent i Blekinge förra året. Det är också det landsting som gjort den största förbättringen på fem år. Motsvarande siffra i Jämtland Härjedalen, som ändå har gjort en liten förbättring, är 67 procent. Norrbotten har gjort den största försämringen, men är fortfarande bland landets bättre när det gäller att erbjuda operation inom 90 dagar.
Vårdanalys ser inte någon enskild nationell lösning. Det finns en stor potential att korta vårdköerna med befintliga medel, menar myndighetens generaldirektör Fredrik Lennartsson. Det är en bild som delas av Karin Båtelson.
– Lokalt behöver man tänka på bemanning och personalpolitik. Sedan kan man titta på strukturen och inte bara »stocka upp« rutinsjukvård på de större sjukhusen utan även erbjuda mindre enheter, vara rädd om de små sjukhusen och vårdstrukturera. Dessutom måste man ha en vårdplatsdimensionering så man faktiskt gör en analys av sin befolkning och ser hur mycket man behöver och sedan leva upp till det, säger hon och fortsätter:
– Sedan är vårdgarantin för grov. Vi jagar 90 dagar, men det är ett datumtrixande och helt oväsentligt egentligen. Vi ska ju ha en väntetid som är baserad på patientens behov. Vi ska också ha bort undanträngningseffekter. Förr jagade man kömiljarddiagnoserna och nu är det cancersjukdomar som har mest fokus. Man måste se till helheten och inte minst titta på patientgrupper som inte mäts i detta, det vill säga tillgänglighet för de kroniskt sjuka och tid till återbesök.
Läs även:
Vårdgarantin
Principen 0–7–90–90 gäller i vårdgarantin. Det ska ta noll dagar att få kontakt med primärvården, max sju dagar att få besöka en läkare inom primärvården, 90 dagar från remiss till besök inom den specialiserade vården, och ytterligare max 90 dagar att få planerad vård.
Vårdanalys hämtar data angående väntetider från den Nationella väntetidsdatabasen, vilken administreras av Sveriges Kommuner och landsting.
