Paolo Macchiarini har varit delgiven misstanke om tre fall av grovt vållande till annans död alternativt grovt vållande till kroppsskada, samt ett fall av grovt vållande till kroppsskada, i samband med operationer som utförts vid Karolinska universitetssjukhuset mellan 2011 och 2013. Totalt handlar det om fyra patienter som opererats vid Karolinska universitetssjukhust i Solna och Huddinge, tre som genomgått transplantationer med syntetiska luftstrupar samt en patient som har genomgått en annan opereration.
Efter en omfattande genomgång av omständigheterna för respektive patient meddelade åklagarna att samtliga förundersökningar lagts ned. I fallen med de patienter som har avlidit har det inte gått att bevisa att det varit de aktuella operationerna som orsakat patienternas död. Det går därmed inte att bevisa vållande till annans död.
Det går, enligt åklagarnas bedömning, inte heller att bevisa grovt vållande till kroppsskada i något fall av de tre transplanterade patienterna. För den fjärde patienten anser åklagarna att det inte ens går att bevisa att någon agerat oaktsamt.
Kärnan i åklagarnas resonemang handlar om att det inte med tillräcklig säkerhet gått att fastslå att patienterna skulle ha kommit i en bättre situation med en annan metod, exempelvis palliativ vård. Det blir en svår hypotetisk bedömning att jämföra metoder som använts med metoder som inte använts, anser åklagarna. Av det skälet läggs förundersökningarna ner.
Enligt kammaråklagare Jennie Nordin är alla rättsliga vägar att få Paolo Macchiarini dömd härmed uttömda.
Kammaråklagare Anders Tordai ser dock inte dagens beslut som något misslyckande:
– Nej, vårt syfte är inte att till varje pris få någon dömd för någonting. Vårt syfte är att titta på det här grundligt och konstatera om vi kan bevisa brott eller inte, säger han.
Med tanke på det besked ni lämnat i dag, hur långt bedömer du att man som läkare kan gå i att använda oprövade metoder på det här sättet?
– Det får prövas från fall till fall i en straffrättslig bedömning, men det är också så att sjukvården dagligen ställs inför svåra beslut: att välja mellan att genomföra eller att inte genomföra en operation för att rädda liv som skulle kunna leda till komplikationer. Det är en svår bedömning som sjukvården måste göra. Men sedan får vi pröva det straffrättsliga och då har vi ett svårt bevisläge.
Enligt Anders Tordai har man i utredningen sett över frågan om att eventuellt delge andra personer, exempelvis verksamhetschefer, misstanke om brott.
– Vi har tittat på möjligheten att andra personer skulle kunna vara misstänkta för brott. Vi kom fram till att vi måste höra Paolo Macchiarini för att få klarhet i metoden som sådan och i vad som hände vid operationerna. Han är ganska naturlig att höra som misstänkt. När vi sedan förstod att vi inte kunde styrka brott så ansåg vi inte att det var värt att gå vidare och delge fler personer misstanke om brott, utan då ska vi avsluta förundersökningen.
De första polisanmälningarna som gjordes gällde brott mot läkemedelslagen respektive brott mot lagen om etikprövning av forskning som avser människor. I det förra fallet stod Läkemedelsverket bakom anmälan, i det senare Inspektionen för vård och omsorg. Förundersökningarna gällande dessa anmälningar lades dock ner i ett tidigt skede, då båda brotten var preskriberade.
I stället inleddes utredningen om de nu aktuella fallen på initiativ av åklagare.
Finns det andra tänkbara brott som ni skulle kunna ha haft med i utredningen, exempelvis tjänstefel?
– Vi har tittat på många tänkbara brottsrubriceringar, men vi har kommit fram till att de första anmälda brottsrubriceringarna i princip var preskriberade redan när de anmäldes. Vi har fokuserat på de brott som vi anser oss kunna utreda innan preskriptionstiden går ut, för det var ändå ganska länge sedan operationerna skedde.
Finns det möjlighet för någon att överklaga?
– Ja, det finns vissa grupper som är berörda, i första hand anhöriga, som har möjlighet att få ett sådant här beslut omprövat.
Brottsutredningen mot Paolo Macchiarini har pågått sedan 2015. Förhör har hållits i flera länder, bland annat på Island och i USA. Förundersökningen omfattar 55 000 sidor, där bland annat 100 000 e-postmeddelanden och flertalet operationsfilmer har analyserats.
Paolo Macchiarini har enligt kriminalinspektör Jonna Aasma Prokop, utredningsledare, medverkat aktivt i de förhör som hållits med honom.
Vad gäller de medicinska bedömningarna har åklagarna till stor del lutat sig på utlåtanden från Socialstyrelsens rättsliga råd.
På frågan vad det rättsliga rådet betytt för utredningen svarar kammaråklagare Jennie Nordin:
– Jättemycket. De har kommit med ett stort underlag och de har även kommit med kompletteringar när vi har begärt det.
Totalt har Paolo Macchiarini varit involverad i 29 ingrepp vid Karolinska universitetssjukhuset. Det framgår av den utredning som professor emeritus Kjell Asplund tidigare genomfört.
Hela åklagarnas utförliga beslut finns att läsa här.
Läs också:
Åklagaren kallar Paolo Macchiarini till nytt förhör i Stockholm
Ännu en av Paolo Macchiarinis struppatienter har dött
Fler än Macchiarini kan delges misstanke om brott om åtal väcks
Karolinska universitetssjukhuset får svidande kritik för Macchiarini
Patientfallen som ingått i utredningen
Patient 1: En eritreansk man boende på Island. Han fick 2009 diagnosen låggradig mucoepidermoid cancer i luftstrupen. Patienten genomgick transplantation vid Karolinska universitetssjukhuset i juni 2011. Luftstrupen och delar av höger och vänster luftrör togs bort och ersattes med en syntetisk luftstrupe som var behandlad med patientens egna stamceller. Patienten reste tillbaka till Island i juli 2011, men återvände till Karolinska universitetssjukhuset med jämna mellanrum. Patienten försämrades successivt och avled i januari 2013. Obduktionen visade bland annat att transplantatet till 90 procent lossnat.
Patient 2: En amerikansk man som 2009 fått diagnosen primär låggradig adenoid cystisk carcinom (ACC) i luftstrupen. Patienten remitterades till ÖNH-kliniken på Karolinska universitetssjukhuset för syntetisk luftvägstransplantation. Transplantationen med »graft med stamcellstillägg« ägde rum i november 2011. Fem veckor efter transplantationen skrevs patienten ut till rehabiliteringsavdelning, men återkom två veckor senare på grund av hosta och slem. Åtta veckor efter transplantationen återvände patienten till USA. Patienten avled i mars 2012, 16 veckor efter transplantationen.
Patient 3: En turkisk kvinna som fått en skada på luftstrupen i samband med en handsvettsoperation i Turkiet. En transplantation med syntetisk luftstrupe genomfördes vid Karolinska universitetssjukhuset under pågående ECMO-behandling i augusti 2012. Under våren 2013 började implantatet kollapsa. I juli 2013 utfördes en omtransplantation med syntetisk luftstrupe, men flera komplikationer tillstötte. Patienten skrevs i september 2015 ut och transporterades till ett sjukhus i USA där hon i maj 2016 genomgick en transplantation av lunga, luftstrupe och matstrupe från en avliden donator. Patienten avled i mars 2017.
Patient 4: En man med flera förändringar i svalg- och halsregionen, bland annat deformerad luftstrupe samt sömnapné. Patienten hade flera gånger opererats för att ta bort slemhinneöverskott och för att minska besvär med andningen. För att säkra andningen hade en trakeostomi utförts i april 2010.
Paolo Macchiarini opererade mannen i maj 2011. Syftet ska ha varit att ta bort den skadade delen av luftstrupen för att underlätta andningen. En vecka efter operationen fick patienten andningsstopp och hjärtstillestånd. Patienten hölls nedsövd och intuberad, men efter att tuben glidit ut misslyckades försöken att få ner tuben i rätt läge, varför patienten trakeostomerades akut. Händelsen orsakade bland annat hjärnskador hos patienten.
Händelsen anmäldes enligt lex Maria. Socialstyrelsen, som då var tillsynsmyndighet, ansåg inte att det fanns skäl att rikta kritik mot Paolo Macchiarini.
Källa: Rapporten »Fallet Macchiarini« och Åklagarmyndigheten.
