Ett antal läkare som passerat pensionsåldern ansöker gång på gång till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) om att få tillbaka legitimationen.

– Vi har några äldre läkare som begär tillbaka sin legitimation hela tiden. Sådana ärenden förekommer ofta på nämndens möten, säger Susanne Billum, ansvarsnämndens ordförande.

Även om det handlar om få ärenden är de resurskrävande, enligt HSAN:s ordförande. Läkarna har ofta inte varit yrkesverksamma på många år men vägrar att ge upp hoppet om att återfå legitimationen. Flera anser sig ha blivit av med legitimationen på felaktiga grunder.

Susanne Billum tycker att det är orimligt att ansvarsnämnden ska behöva lägga så mycket resurser på de omfattande prövningarna som ärendena innebär.

– Man blir lite fundersam när en del i rätt hög ålder, som möjligen är rätt sjuka själva, vill ha tillbaka sin legitimation. Man kan misstänka att de vill ha legitimationen för att kunna skriva ut läkemedel.

I ett brev till Socialdepartementet föreslår HSAN:s ordförande att man bör överväga en övre åldersgräns för att få behålla en yrkeslegitimation som inte längre används. »Medicinska kunskaper är en färskvara. Den som inte håller sig uppdaterad inom sitt område är inte lämplig att ta emot patienter«, skriver hon.

Susanne Billum ger förslaget 70 år – eller annan ålder som anses lämplig, med möjlighet att ansöka om förlängd tid för den som fortfarande är aktiv.

– Det ska inte vara någon allmän stupstock. Det är ytterst individuellt hur länge man kan arbeta, säger hon.

Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri och ledamot i HSAN:s nämnd, är dock tveksam till att införa en åldersgräns.

– Åldersfrågan är komplex tycker jag. Man måste väga in att vi har många yrkesverksamma som jobbar efter 65 och vi uppmuntrar ju det också eftersom de behövs så väl.

Han beskriver de äldre läkarna som ansöker om att återfå legitimationen gång på gång som särfall.

– De är sannolikt inte representativa för hela gruppen. Många läkare utövar sitt yrke i hög ålder och gör det bra.

Martin Rödholm tycker att en bättre åtgärd för att komma tillrätta med den grupp äldre som regelbundet ansöker till HSAN, vore att skärpa kraven på den enskilde att motivera varför man ska återfå sin legitimation.  Något som HSAN:s ordförande också föreslagit för Socialdepartementet.

– Kunde man förtydliga att man lägger på yrkesutövaren att motivera varför man vill återfå sin legitimation kan man nog lösa denna frågan utan en åldersgräns, säger Martin Rödholm.

Läs också:

HSAN:s ordförande bekymrad över »kryphål« i lagen

HSAN efterfrågar fler åtgärder för riskindivider

Pensionerade läkare vill ha tillbaka legitimation


Här är några exempel som Läkartidningen har hittat efter att ha gått igenom HSAN:s beslut från de senaste två åren.

  • Läkare född 1941. Får en varning 2003. 2007 återkallas läkarens legitimation. Han överklagar, får rätt i länsrätten men domen upphävs av högre insats. 2010 ansöker läkaren om ny legitimation och får det 2011. Året efter återkallas legitimationen på nytt på grund av grov oskicklighet. Läkaren ansöker om ny legitimation två gånger 2014, men drar senare tillbaka den ena ansökan. 2015 och 2016 ansöker han igen – får nej. Läkaren överklagar HSAN:s beslut flera gånger.
  • Läkare född 1947. Delegitimeras 2006 på grund av grov oskicklighet. Läkaren överklagar till högsta instans och ansöker om ny legitimation två gånger 2011, får nej. Ansöker igen 2014 och 2016. Nekas eftersom han, enligt HSAN, inte visat att han kommit tillrätta med den grova oskicklighet som ligger till grund för delegitimeringen. Läkaren överklagar HSAN:s beslut flera gånger.
  • Läkare född 1937. Delegitimeras 2006. Läkaren anses »uppenbart olämplig att utöva läkaryrket«. Han ansöker om ny legitimation 2014 och 2016, med motiveringen att delegitimeringen skett på felaktiga grunder. HSAN avslår begäran eftersom läkaren inte visat att han kommit till rätta med den olämplighet som legat till grund för beslutet.