För att en behandling ska definieras som hälso- och sjukvård måste den syfta till att behandla sjukdomar eller skador. Därför omfattas inte rent estetiska ingrepp av hälso- och sjukvårdslagstitningen, trots att flera av dem kräver medicinsk kompetens eller medför betydande hälsorisker.

Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att utreda ett stärkt skydd för individen i samband med estetiska behandlingar.

– Det är skrämmande att i princip vem som helst i dagsläget kan göra stora medicinska ingrepp på en annan människa och sen stå helt utan ansvar om det går fel. Vi behöver en gång för alla se över hur vi kan säkra att det ska finnas trygghet för de som gjort ett ingrepp som gått fel så att inte den enskilda personen far illa, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.

Så sent som 2015 lade den så kallade »Skönhetsutredningen« fram förslag till reglering av konsumentskyddet vid estetiska behandlingar. Förslagen fick dock kraftig kritik av flera remissinstanser – kritik som även framfördes i Läkartidningen – då de inte bedömdes kunna ligga till grund för lagstiftning. Enligt regeringen kan frågan dock inte lämnas olöst varför uppdraget nu går till Socialstyrelsen. 

Socialstyrelsen ska dels utreda om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker ska omfattas av samma skydd för den enskilde som finns i hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt hur detta i så fall ska regleras, dels om vissa av behandlingarna enbart ska få utföras av hälso- och sjukvårdspersonal.

Myndigheten ska också utreda om personskador som uppstått i samband med sådana behandlingar ska omfattas av patientskadelagen. Utredningen ska ske i samverkan med Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och redovisas senast den 30 september 2018.