Det var i slutet av förra året som regeringen la fram ett förslag om att all etikprövning för forskning som avser människor ska samlas i en ny myndighet med namnet Etikprövningsmyndigheten.
Syftet med förändringen är bland annat att öka effektiviteten och skapa en mer enhetlig tillämpning av regelverket genom en central samordning. Enligt förslaget slopas därmed dagens sex regionala etikprövningsnämnder. Myndigheten föreslogs dock vara indelad i sex verksamhetsregioner med en eller flera avdelningar.
Nu lägger regeringen fram en proposition om den nya centrala etikprövningsmyndigheten till riksdagen. Enligt Dagens Nyheter kommer myndigheten att ha sex regionala styrelser som ska fatta beslut i enskilda etikärenden, men dessa ska fördelas från den centrala myndigheten.
Tanken är att den nya organisationen ska vara på plats den 1 januari 2019.
– Det fanns indikationer på att det byggdes upp olika rutiner vid de regionala nämnderna. Fördelen är att vi nu får likvärdiga bedömningar av etikprövningar i hela landet och att det dessutom går att undvika jävssituationer genom att placera utredningarna vid en nämnd där det kanske inte finns personkopplingar mellan forskaren och personer i styrelsen, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, till Dagens Nyheter.
Torsdagens regeringsbeslut är inte det enda forskningspolitiska initiativet som kommit till i kölvattnet av den uppmärksammande Macchiarini-affären. Läkartidningen har tidigare berättat att en utredning ledd av justitierådet Gudmund Toijer ser över regelverken för forskningsetik och gränslandet mellan vård och klinisk forskning.
Den utredningen fick nyligen ett tilläggsuppdrag som innebär att man också ska se över straffskalan för brott mot etikprövningslagen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 december i år.
I februari i år tog regeringen dessutom emot den så kallade Oredlighetsutredningens betänkande. Där föreslogs bland annat att en ny nationell myndighet ska utreda misstänkt oredlighet i forskning.
En annan viktig del i förslaget var att det skulle vara den nationella myndigheten, inte universiteten och högskolorna själva, som ska fatta beslut om oredlighet i forskning. Dessutom föreslogs att privatpersoner ska kunna anmäla misstänkt oredlighet till den nya myndigheten.
Remisstiden för betänkandet gick ut den 21 augusti i år. Både Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet ställde sig i huvudsak positiva till förslagen.
Läs mer:
Strängare straff för brott mot etikprövningslagen
Regeringen vill skapa en samlad etikprövningsmyndighet
