2016/2017 var det 2 490 svenskar som utbildade sig till läkare i ett annat EU-land, enligt statistik från Centrala studiestödsnämnden, (CSN). Det är den lägsta siffran på flera år. Samtidigt har antalet läkarstudenter i Sverige ökat.

Utlandsstudenternas sökmönster har också förändrats. Polen har fortfarande flest svenska läkarstudenter, 1 048 stycken 2016/2017. Den polska studieorten Gdansk toppade listan över utländska lärosäten förra året med 381 svenska läkarstudenter. Samtidigt syns en vikande trend det senaste året.

I Danmark, Ungern och Rumänien kom trendbrottet tidigare. Danmark och Ungern hade flest svenska läkarstudenter läsåret 2009/2010, 748 respektive 329 stycken. 2016/2017 hade Danmark bara 132 svenska läkarstudenter och Ungern 115.

Rumänien var som mest populärt bland svenskarna 2012/2013. Då utbildade sig 416 i landet. Fyra år senare var det bara 251.

Men det finns undantag. I Lettland har antalet svenska läkarstudenter ökat från 28 stycken läsåret 2007/2008 till 326 stycken 2016/2017. Samtliga utbildar sig vid Riga Stradins Universitet, som är den näst mest populära studieorten i dag.

Elisabeta Barza, styrelseledamot i SLF Student Utland och läkarstudent vid University of Medicine and Pharmacy i rumänska Cluj-Napoca, märker tydligt av trendbrottet.

För sex år sedan var utbildningen i Cluj-Napoca en av de största studieorterna med mer än 200 svenskar. Läsåret 2016/2017 var det bara 66 kvar.

 – Nu är det färre svenskar här totalt än vad man varit i en enda klass tidigare, säger Elisabeta Barza som läser termin 7.

Hennes syster utbildar sig också till läkare i Cluj-Napoca, men läser termin 11. När systern började var sammanhållningen bland svenskarna stor och man firade högtider som Valborg, nationaldagen och midsommar tillsammans.

– Nu är det inte alls så, säger Elisabeta Barza.

– Jag har inte direkt saknat det. Men det är klart att det är synd att det inte finns någon svenskgrupp. Då hade man känt sig mer »home away from home«.

Hon tror minskningen delvis beror på skärpta antagningskrav. Tidigare var till exempel en person som hade gått Vård- och omsorgsprogrammet behörig, men nu krävs det att studenterna har fler betyg i naturvetenskapliga ämnen. En annan anledning tror Elisabeta Barza är att få svenskar söker sig till orter där  få svenskar utbildar sig. Dessutom upplever hon att universitetet numer främst satsar på att rekrytera tyska studenter.

Trots allt trivs Elisabeta Barza väldigt bra i Rumänien. Hon är nöjd med utbildningen som präglas av en ny generation, yngre lärare.

Marcus Andersson, ordförande SLF Student Utland, tar snart examen från Medical University of Bialystok i Polen. Där läste 44 svenskar 2017/2016, enligt CSN:s statistik.

– Det är svårt att säga exakt varför det minskar, säger han.

Marcus Andersson nämnder tre tänkbara orsaker. Det har blivit lättare att bli antagen i Sverige, de utländska universiteten rekryterar inte svenskar lika aktivt samtidigt som utbildningsavgifterna har höjts i många länder de senaste åren.

– CSN-lånet täcker inte hela utbildningen. Jag fick slut på pengar när det var 1,5 år kvar. Nu tar jag banklån, säger Marcus Andersson.

När det gäller Polen tror han att det minskade intresset bland annat beror på en osäkerhet om allmäntjänstgöringens vara eller icke vara. De som utbildar sig i Polen måste precis som i Sverige göra AT-tjänstgöring. För några år sedan beslutades det att AT skulle tas bort, men sedan gick man tillbaka till den gamla ordningen. Han tror också att det finns en oro över att hamna mellan stolarna om Sverige inför en ny sexårig läkarutbildning utan AT, och då behöva göra AT-tjänstgöringen i Polen.

För snart tio år sedan startade Martin Ahlström, som då utbildade sig i polska Gdansk, SLF Student Utland. Då hade antalet utlandsstudenter ökat kraftigt i flera år. I dag är han ST-läkare i allmänmedicin i Sundsvall och sitter i styrelsen för Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Han ser avmattningen som ett tecken på att en balans mellan efterfrågan och utbud har uppstått.

– Jag tror också att det har funnits ett uppdämt behov tidigare som mattats av. Att det fanns en bulk personer som försökt ta sig in på svenska läkarutbildningar under flera år men inte orkat vänta längre och sökt sig utomlands.

När det gäller enskilda studieorter eller land är det svårare att se ett mönster, tycker han.

– Det verkar gå i trender. Är det ett stort gäng svenska läkarstudenter någonstans så attraherar det andra svenskar.

Han tror att det alltid kommer att finnas svenskar som utbildar sig till läkare utomlands.

– Folk tycker om att göra det. Den viljan tror jag kommer att kvarstå.

Och det är bra, enligt Martin Ahlström.

– Sverige blir en smältdegel av olika läkarutbildningar. Jag tror det berikar svensk sjukvård att ha läkarstudenter som utbildat sig på olika utbildningsorter. Det är positivt med många synvinklar, bakgrunder och erfarenheter.


Fotnot: Samtliga statistikuppgifter kommer från CSN och inkluderar endast läkarstudenter med studiemedel.


Läs också:

»Utlandsstudenter berikar den svenska sjukvården«