Bakom brevet står Anne Björk, specialist allmänmedicin och klinisk kemi, Christina Grzechnik Mörk, specialist allmänmedicin och geriatrik samt ordförande i Läkemedelskommittén i Region Uppsala, Ingemar Persson, specialist obstetrik och gynekologi samt professor emeritus vid Karolinska institutet och Ingela Präst, specialist i allmänmedicin.
Tillsammans driver de en studiegrupp med läkare utbildade utanför EU som ansöker om svensk legitimation. I sitt brev till Socialstyrelsen riktar de kritik mot det nuvarande kunskapsprovet för läkare utbildade utanför EU/EES.
De anser framför allt att den teoretiska delen av kunskapsprovet har en alltför stor tonvikt på de prekliniska frågorna.
Brevskrivarna anser att provets nuvarande utformning inte fyller sin tänkta funktion. De menar att provet främst gynnar yngre läkare med nyligen genomgången grundutbildning, och att erfarna specialister olyckligtvis kan selekteras bort.
Läkarna lyfter också fram att endast 11 procent av de som skrev provet vid det senaste provtillfället klarade godkänt, och att man bör ifrågasätta om provet har rätt utformning och fokus.
Magnus Hultin, läkare och lektor vid Umeå universitet samt ansvarig för kunskapsprovet försvarar dock utformningen.
– Basvetenskaperna är ju grunden för läkaryrket. För att det ska bli något annat än kokboksmedicin behöver man ha en fast grund att stå på. För att man ska kunna verka som läkare och fungera som läkare i ytterligare 30 – 40 år behöver man ha den här basen att stå på. Det ingår i det som vi förutsätter att en läkare har med sig när man ska bli legitimerad, säger han till Läkartidningen.
Gällande kritiken om att provet gynnar de som har grundutbildningen färskast i minne, och missgynnar läkare med grundutbildningen långt tillbaka i tiden, svarar Magnus Hultin:
– För de som har studierna en lång bit bakåt har det hunnit hända en del, men det är däremot inte så att de är utan de där baskunskaperna. De kan gå tillbaka och repetera upp dem för att sedan ta provet.
Du ser ingen risk med att man på ett olyckligt sätt selekterar bort äldre, erfarna specialister?
– Vi selekterar inte bort de äldre specialisterna. Vi har en legitimation i Sverige. Det de behöver visa är att de har de kunskaper och färdigheter som krävs för att bli legitimerad i Sverige. Man ska ha både basvetenskaperna, de kliniska vetenskaperna och en förståelse för det svenska sjukvårdssystemet.
– Har man andra typer av kunskapsluckor kan man gå en kompletteringsutbildning i stället. Där repeterar man grundutbildningen och man blir behörig till AT – men det är 2,5 års utbildning den vägen i stället för att göra kunskapsprovet. Kunskapsprovet är till för dem som kan visa kunskaperna och färdigheterna. För de andra finns den här kompletteringsutbildningen, fortsätter Magnus Hultin.
I sitt brev riktar de fyra läkarna också kritik mot att det finns frågor som rör handläggning enligt specifika eller lokala riktlinjer, vilka är svåra att svara på om man inte har någon klinisk erfarenhet från den svenska sjukvården.
På den punkten svarar Magnus Hultin:
– Provet är tänkt för dem som ska vara förhållandevis färdiga att gå ut och verka i det svenska sjukvårdssystemet. Då krävs att man vet hur de svenska förhållandena är och hur det fungerar i en svensk kontext.
Tycker du att kunskapsprovet fyller sin tänkta funktion?
– Jag tycker definitivt att provet fyller sin tänkta funktion. Funktionen är att vara en kvalitetskontroll av att de som kommer den här vägen och ska gå det här snabbspåret till legitimation faktiskt har de kunskaper och färdigheter som vi förväntar oss av svenska nylegitimerade läkare, säger Magnus Hultin.
Han påpekar dock att det löpande pågår ett kvalitetsarbete kring provet, och att han vill bjuda in brevskrivarna till en dialog med provets referensgrupp där representanter för de medicinska fakulteterna, Sveriges läkarförbund och Socialstyrelsen ingår.
– Det vi vill göra, men inte hunnit med, är att bjuda in dem till en dialog kring deras frågor med referensgruppen. De har inte fått det erbjudandet av mig ännu. Vi har inte hunnit prata ihop oss. Men vi ser fram emot en dialog i frågorna.
Läs också:
Svenska läkarstudenter testskrev medicinska kunskapsprovet
