»Cutting edge training« kallas projektet och är lite av en ordlek. Det ska mynna ut i en nyskapande kurs för vårdpersonal: en hjälp att hantera patienter inom plastikkirurgin. Det kan handla om rekonstruerande kirurgi, men kanske främst det område som brukar kallas skönhetsoperationer.
– Det konkreta är när patienten har förväntningar om vad som ska hända efter en operation som förvaltar utseende. Mycket data visar på att förväntningar som är orealistiska ofta leder till psykologisk problematik, berättar Martin Persson, projektledare och universitetslektor i folkhälsa vid Högskolan Kristianstad, som forskat kring utseendeproblematik under flera år.
Det kan exempelvis handla om patienter med dysmorfofobi, en psykiatrisk sjukdom där patienten är överdrivet upptagen av någon del av sitt utseende. Om själva sjukdomen finns ganska mycket kunskap. Men Martin Persson och hans kollegor vill skapa ett träningsprogram för att utbilda kirurger och annan vårdpersonal att hantera patienternas förväntningar, göra en utvärdering om det är lämpligt att patienten alls går igenom ingreppet och ta beslut om eventuell remiss till psykolog.
Martin Persson poängterar att många operationer är klart motiverade, som rekonstruerande ingrepp, och att många patienter kan hantera förväntningarna. Men problematiken ökar i takt med att intresset för skönhetsoperationer stiger.
– Mycket handlar om medier och sociala medier där det finns en myt att om man är vacker så är man lycklig. Den stämmer inte alls. Jag tror att många försöker uppnå ett ideal som samhället säljer, säger Martin Persson.
Men i det hela finns också en problematik som kanske främst rör privata kliniker. Det kan vara tufft för en vårdgivare att säga nej till en patient som vill genomgå en operation.
– Ibland är ju argumentet att »om jag skickar bort patienten så går de till någon annan och då är det lika bra att jag gör det«. Jag har hört det från plastikkirurger, säger han.
– Samtidigt har det har börjat komma förslag på nya lagar som medför nya skyldigheter för privat kliniker att dom behöver inkludera de psykosociala aspekterna i deras omhändertagande.
Förutom etiska anledningar att säga nej till vissa patienter finns alltså även ekonomiska. Det är också fallet med patienter som lider av dysmorfofobi och känner att operationerna inte lever upp till deras förväntningar.
– Det är nästan en av tio som genomgår skönhetsoperationer som har dysmorfofobi. Och de patienterna kan faktiskt bli ett väldigt problem för kliniken genom att skriva dåliga omdömen på internet.
Cutting edge training riktar sig till forskare och kirurger i hela Europa och är finansierat av Erasmus, EU:s program för utbildning, ungdom och idrott. Under måndagen hölls en första sammankomst i Kristianstad med nio kirurger och folkhälsospecialister från olika europeiska länder.
Det slutliga kursmaterialet ska finnas fritt tillgängligt för alla vårdgivare. Dessa kan sedan skapa sina egna utbildningsdagar för vårdpersonal, och Martin Persson hoppas att de i sin tur sedan kan sprida kunskapen vidare.
– Det finns mycket bevis för att vi behöver inkludera den psykologiska aspekten i operationer som ändrar eller korrigerar en patients utseende. Kan man hantera förväntningar och göra dem realistiska så får man mycket bättre resultat både fysiskt och psykiskt, säger han.