Regeringen har ställt upp ett antal punkter som utredningen ska omfatta. Bland annat ska man se över om en läkare eller sjuksköterska som blivit av med sin legitimation och ansöker om den på nytt, måste visa prov på sina kunskaper och sin lämplighet.

– Det är centralt att man snabbt och säkert kan reda ut om legitimerad vårdpersonal som anmäls för att ha gjort fel är olämplig och inte bör utöva sitt yrke. Lämplighetsprövningarna inom vården behöver bli mer effektiva, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.

Just detta har, som Läkartidningen tidigare berättat, efterlysts av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). I ett brev till Socialdepartementet har HSAN:s ordförande Susanne Billum bett om tydligare bestämmelser, gärna i form av lagkrav, om att den som ansöker om ny legitimation efter återkallelse måste visa att hen uppfyller kraven på såväl aktuella medicinska kunskaper som personlig lämplighet.

– Jag tycker att det vore bra med strängare krav. Att man inte bara går på den formella behörigheten när man inte arbetat med sitt yrke under lång tid, utan på något vis även kan visa att man har den kompetens som krävs för att arbeta självständigt med patienter. Det är angeläget. Inte minst ur patientsäkerhetssynpunkt, har Susanne Billum tidigare sagt till Läkartidningen.

Utredningen ska även:

  • Analysera om Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bör ha större inflytande i behörighetsprövningens omfattning.
  • Se om det finns behov av en åldersgräns för att inneha en legitimation, och vilka konsekvenser det skulle få.
  • Se över bestämmelser om prövotidsplan när en vårdanställd fått beslut om prövotid, samt analysera behovet av en annan sorts sanktion i de fall där ingen uppföljning krävs.

Det senare har också lyfts av HSAN:s ordförande Susanne Billum. I fall där allvarliga övertramp har begåtts, men de bedöms vara engångsföreteelser, saknas i dag en lämplig åtgärd, menar hon.

– Jag kan inte säga vad det skulle vara och jag vill inte återinföra disciplinpåföljderna. Men någon sorts varning skulle kanske ändå behövas, har hon sagt till Läkartidningen.

Enligt socialminister Annika Strandhäll behöver HSAN få större kraft att fånga upp personer som inte bör arbeta inom vården.

– Nu vill vi att man kollar på några konkreta delar om hur man kan ge Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bättre muskler för att skydda patienter helt enkelt. Det är ju vad det handlar om, säger hon i en intervju med Sveriges Radio.

Översynen kommer att göras av Mats Wiberg, expeditions- och rättschef på regeringskansliet. Den ska vara klar 16 april nästa år.

Läs också:

HSAN efterfrågar fler åtgärder för riskindivider

HSAN:s ordförande bekymrad över »kryphål« i lagen

HSAN:s ordförande om yrkeslegitimationer: »Överväg en övre åldersgräns«