Efter en lång rad incidenter vid Nya Karolinska Solna i slutet av 2016, bland annat gällande allvarliga teknikproblem, genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i januari i år en oanmäld inspektion. IVO konstaterade då att vårdgivaren varken uppfyllde lagkraven på att tillhandahålla lokaler och utrustning som krävs för att kunna ge en god vård, eller kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete och samverkan.
Sjukhusets ledning ålades att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med dels bristerna på barnakuten, dels bristerna i processer och rutiner avseende samverkan och avvikelsehantering. Denna redovisning är nu klar.
I sin redogörelse till IVO skriver Karolinska universitetssjukhusets sjukhusdirektör Melvin Samsom att den grundläggande problematiken vid barnakutmottagningen handlar om att lokalerna inte motsvarar det uppdrag sjukhuset har fått från hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Akutmottagningen vid Nya Karolinska Solna byggdes för att fungera som intensivvårdsakut, med ett strikt sorterat inflöde av patienter – men något sådant uppdrag finns inte för barnsjukvårdens del. Även om barnakutverksamheten på sikt ska minska volymerna och snäva in det medicinska uppdraget vore det önskvärt med en anpassning av lokalerna, skriver Melvin Samsom, »för att kunna arbeta resurssmart och patientsäkert«.
Många av bristerna hade kunnat åtgärdas om verksamheten hade involverats i ett tidigare skede av planeringen av lokalerna, konstaterar Melvin Samsom. »Det saknas barn- och ungdomsanpassning för att kunna understödja avledning av oro, rädsla och smärta i samband med sjukhusbesök för akut sjuka barn«, skriver han bland annat, liksom att visningsrummet för avlidna saknar anpassning för barnfamiljer i sorg.
Enligt Melvin Samsom har en rad åtgärder vidtagits under året. Veckovisa arbetsmiljömöten hölls hela våren, arbetssätt justerades kontinuerligt och lokalerna anpassades. Arbete pågår också för att förbättra möjligheterna till ett empatiskt omhändertagande. De tekniska problem som uppstod i samband med flytten till det nya sjukhuset, bland annat krånglande larmpaneler och icke fungerande telefoner, har successivt kunnat lösas och de säkerhetsåtgärder som sattes in har kunnat avvecklas.
Sammantaget har personalen, skriver Melvin Samsom, visat stor flexibiliet och vilja att hitta former för nya arbetssätt, vilket lett till att situationen undan för undan förbättrats. Men, konstaterar han: »Det finns mycket att lära inför kommande flyttar i övriga delar av NKS från denna process.«
Vad gäller bristerna rörande samverkan och avvikelsehantering listar sjukhusdirektören flera förbättringar. Bland annat har en ny chefsroll inrättats, operativ direktör, vars uppdrag bland annat är att jobba med planering och drift av vården samt att inta en nyckelroll i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare har tidsplanen för driftsättning inför nästa flytt förlängts, ledningssystemet för kvalitet håller på att förbättras, nya strukturer för samverkan i avvikelsehanteringen har skapats och kompletterande patientriskanalyser ska göras inför nästa flyttfas.
IVO bedömer att de redovisade åtgärderna kan bidra till att stärka patientsäkerheten vid Nya Karolinska Solna och avslutar därmed ärendet.
Läs också:
IVO kräver åtgärder mot teknik- och samverkansbrister på NKS
Äldre teknik ska säkra patientsäkerheten på NKS
