Socialdepartementet föreslår att bastjänstgöringen blir en fristående första del av ST, och att den ska införas som en del av den nya läkarutbildningen som beräknas starta i och med höstterminen 2020. Som en del av ST kommer den att gälla för såväl svenskar som läkare från andra länder som gör ST i Sverige.
Förslaget bygger främst på resultatet av professor Jens Schollins uppdrag att analysera behovet av en obligatorisk introduktion. Socialdepartementets förslag utgår också ifrån att läkarutbildningen förlängs till sex år och att AT inte är nödvändigt för legitimation.
– Vi är väldigt positiva till att förslaget äntligen kommer ut på remiss. Det har varit en lång process med en ny legitimationsgrundande, sexårig läkarutbildning och efterföljande bastjänstgöring, säger Jonas Ålebring, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.
Han tillägger en reservation att det är först nu som Sylf får ett skrivet förslag på sitt bord och att de inte har hunnit sätta sig in i detaljerna. Men att föreningen har haft en dialog med Jens Schollin och blivit informerade om vartåt förslaget lutade.
En sak som Sylf dock förespråkar är att bastjänstgöringen ska granskas externt, såsom ST görs i dag.
– När man gör om grundutbildningen, tar bort AT och ersätter med bastjänstgöring är det viktigt att man korrigerar misstagen från tidigare och inför en extern obligatorisk granskning av »BT«. Det är ju konstigt om en del av läkarnas specialisering inte är med, säger Jonas Ålebring.
Socialdepartementet föreslår att Socialstyrelsen tar fram tio lärandemål för bastjänstgöringen. När det gäller var bastjänstgöringen ska vara förlagd finns bara två krav, skriver Socialdepartementet: tre till fyra månader inom primärvård och lika lång tid inom akutsjukvård. Kunskaper i psykiatri tas i särskilt beaktande och ska rymmas i bastjänstgöringen.
Vad tiden för utbildningen beträffar är den inte satt, utan ska utgå från individen och vad som krävs för att nå lärandemålen, men departementet räknar med omkring ett år. Den minst tillåtna samlade mängden tid för ST föreslås höjas från fem år till fem och ett halvt år.
Även Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, har ivrigt väntat på att få veta exakt vad Jens Schollins utredning innehåller och på att regeringen ska skicka ett förslag på remiss.
– Det har emellanåt känts som att Socialdepartementet vaktar det här som kronjuvelerna, sa hon nyligen till Läkartidningen.
När Läkartidningen nu når henne på telefon är hon jublande glad.
– Min första reaktion var: Äntligen! Äntligen får vi se det. Nu får alla läkare rätt till en bra och strukturerad introduktion, vilket är helt fantastiskt, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon betonar att hon själv inte hunnit läsa igenom hela materialet eftersom hon varit i klinisk tjänst hela förmiddagen.
– Men utredarna på kansliet sitter just nu och analyserar texten på detaljnivå. De övergripande delarna har vi också redan en hyfsad uppfattning om, säger hon och fortsätter:
– Vi är till exempel väldigt glada över att det blir Socialstyrelsen som får i uppdrag att ta fram en föreskrift.
Sylfs Jonas Ålebring ser också en annan fördel med bastjänstgöring.
– Vi ser det som en möjlighet att bli av med flaskhalsarna i systemet med kraftigt ökande väntetider till AT, säger han och fortsätter:
– Förslaget öppnar för att man kan få in fler läkare i systemet med de lite kortare placeringarna och då borde man kunna ha fler bastjänstgöringsplatser. Det borde därför inte behöva finnas några väntetider till BT framöver.
Hela regeringens förslag finns att läsa här.
Läs även:
Jens Schollin: Det finns en otrolig majoritet för någon sorts introduktion
Läkarförbundet: Inför krav på extern granskning av kvaliteten i bastjänstgöringen
Behovet av introduktion till ST utreds som del i ny läkarutbildning
