Lärosätena som Läkartidningen pratat med uppger alla att trakasserier, diskriminering och övergrepp är något som tas mycket allvarligt och att nolltolerans råder. Men man ser också ett problem i att studenter ibland väljer att inte gå vidare med en anmälan, vilket gör ärendena svårhanterliga.

En annan sak som är återkommande i svaren är att universiteten inte är huvudmän om något skulle hända under den verksamhetsförlagda undervisningen, VFU:n. Även om lärosätena är med och hanterar händelser under VFU, ligger en stor del av ansvaret på den aktuella vårdgivaren.

Så här svarar ansvariga för läkarutbildningen på några orter på frågan om hur man arbetar med traksserier och diskriminering:

Christer Larsson, ordförande i programnämnden för läkarutbildning, Lunds universitet

– Vi har psykosociala skyddsronder med studenterna där detta tas upp. Sedan har medicinska fakulteten tagit fram en handledningsordning om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling som vi nu håller på att sprida. Studenterna ska gå till sin kursansvariga. Har man problem med den kursansvariga får man gå högre upp i programstrukturen eller gå via studentorganisationen. Det är få konkreta fall som når programledningen. När något händer tar vi det i första hand med den person som utpekas. Händelser i sjukvården tas upp med verksamhetschefer.

Hans Hjelmqvist, programansvarig läkarprogrammet, Örebro universitet

– Det nya examensmålet tar upp mäns våld mot kvinnor: det ska vi undervisa om och det gör vi redan. #Meetoo-kampanjen gör det ännu mer angeläget. Det som sker på sjukhusen involverar inte bara universitetet utan även regionen. Annars är det en fråga för universitets ledning. Det finns en arbetsplan, så uppstår något är det ingen tvekan om vad vi ska göra. Jag har inte hört om något fall på läkarutbildningen under mina två år. Men om någon känner att de utsatts för något är det väldigt viktigt att de lyfter det.

Ann-Charlott Ericson, biträdande programansvarig, Linköpings universitet

– Vi ska göra en enkät där vi mer detaljerat undersöker hur omfattande det är och vilka typer av trakasserier det handlar om. Det kan vara ett stort mörkertal. Vi har fått ett par fall de senaste åren. Vi hade ett fall där en universitetsanställd lärare betedde sig olämpligt. Personen får inte ha kvar uppdrag som har med beroendesituationer att göra. När det har hänt under VFU har vi kontaktat kliniken och verksamhetschef. Då har det hänt att den personen inte får handleda mer. När trakasserier anmäls till oss involveras specifika funktioner centralt på universitetet som stöttar studenten och reder ut vad som hänt. Rektor involveras då åtgärder beslutas.

Riitta Möller, programdirektör läkarprogrammet, Karolinska institutet

– 2013 införde läkarprogrammet frågor om diskriminering och sexuella trakasserier i sina kursutvärderingar och vi har fått ett till två svar per kurs och termin. Vi har kommit fram till att detta inte är den rätta vägen att gå då svaren är anonyma. Därför har vi tagit fram en handlingsplan för likabehandling som innehåller flera åtgärder, bland annat behöver lärarnas kompetens öka, undervisningsmaterial revideras och ämnet integreras i utbildningen. Vi gjorde nyligen en kartläggning om undervisning i likabehandlingsfrågor och utlyste en projektanställning för en lärare att arbeta programövergripande med likabehandlingsfrågor. Under mina fyra år som programdirektör har ett fall rapporterats till mig via kursansvarig. Vi kontaktade juristenheten men studenten ville inte gå vidare. Studenter kan vända sig till kursansvarig lärare, studenträttslig samordnare eller studentombudsmannen.

Magnus Hultin, programrådsordförande läkarprogrammet, Umeå universitet

– Redan tidigt i utbildningen har vi föreläsningar och diskussioner om genusperspektiv och likabehandling. Fakulteten har tillsatt en kommitté för lika villkor. Vi har också frågor på kursutvärderingarna om studenterna har utsatts för något kränkande. Så fort det kommer någon anmälan är det ett arbetsmiljöärende. Beslutsvägarna går via prefekten och programmet kan stötta den individ som har utsatts för någonting. Beroende på vad som har hänt görs en utredning. Studenter vänder sig i första hand till kurssamordnaren, i andra hand till oss i det sociala rådet. De kan också vända sig till prefekter, studievägledare eller studentkåren. Vi har haft enstaka fall de senaste åren. Det är ingen mängd som kommit till vår kännedom. 


Läs också:

Läkarstudenter vittnar om trakasserier: »Han undrade om jag ville sova över med honom i jourrummet«

10 400 kvinnliga läkare skriver på uppropet #utantystnadsplikt

«Otroligt viktigt att stötta dem som faktiskt kliver fram«

Läkarstudenter organiserar sig mot psykisk ohälsa