Karolinska universitetssjukhusets avtal med konsultfirman Boston Consulting Group, BCG, är djupt omdiskuterat. BCG har bland annat anlitats för att införa vad sjukhusets ledning hävdar är en anpassad variant av styrmodellen värdebaserad vård genom hela verksamheten, en förändring av sättet att organisera arbetet från traditionella kliniker till nya så kallade teman. Den nya organisationen ligger även till grund för hur hela Nya Karolinska Solna har byggts.

Sedan 2011 har BCG totalt fakturerat Karolinska universitetssjukhuset 257 miljoner kronor, varav 28 miljoner i år, uppger Dagens Nyheter. I april meddelade sjukhusledningen att man skulle avbryta allt samarbete med BCG före sommaren.

Dagens Nyheter har begärt ut samtliga fakturor från managementkonsultbolag ställda till Karolinska universitetssjukhuset mellan januari och oktober i år, detta för att försöka ta reda på vad pengarna till BCG egentligen har gått till. Granskningen visar dock att specifikationer om exakt vilket arbete som utförts, vem som har gjort det och hur lång tid det har tagit, helt saknas.

Inte heller sjukhusdirektör Melvin Samsom kan konkretisera hur pengarna har använts.

– Detta är en komplex förändringsresa och kostnader förekommer på olika plan. Det är inget som är enkelt att svara på, säger han till Dagens Nyheter.

Enligt sjukhusdirektören har BCG hjälpt sjukhuset med bland annat administration, diskussioner kring organisationen samt workshops.

– Vi hade ett kontrakt med BCG till sommaren och under den perioden hjälpte de oss att optimera våra arbetssätt, säger Melvin Samsom.

Flera av fakturorna har enligt Dagens Nyheter godkänts av produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla. Innan han anställdes vid sjukhuset arbetade han i sex år som konsult för just BCG. Melvin Samsom uppger dock för tidningen att detta inte är ett problem:

– Han är anställd av sjukhuset och har inga kopplingar.

På tisdagen meddelade Sahlgrenska universitetssjukhuset att man granskat det vetenskapliga stödet för värdebaserad vård, som ett led i att utvärdera hur modellen har använts där. Enligt granskningen är evidensen för svag för att genomföra en genomgripande organisationsförändring med modellen som strategiskt förhållningssätt, men att den kan ha ett värde i arbetet med att förbättra vissa verksamheter och processer.

Även Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, håller på att kartlägga kunskapsläget kring värdebaserad vård.

Karolinska universitetssjukhusets direktör är dock inte beredd att överge modellen.

– Vi ser fortfarande att det är en väldigt bra modell för att utveckla vår organisation, säger Melvin Samsom till Dagens Nyheter.


Läs också:

Sahlgrenska: Svag evidens för värdebaserad vård

SBU kartlägger värdebaserad vård

Karolinska universitetssjukhuset bryter med ännu ett omstritt företag

Stockholms läkarförening om Nya Karolinska: »Viktigt att man tar kontroll«