Jörgen Svidén, kanslichef vid Centrala etikprövningsnämnden.
Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning upplevde förra året en närmast explosionsartad ökning av ärenden gällande misstänkt oredlighet i forskning. Från att tidigare ha hanterat ett par ärenden om året ombads expertgruppen förra året lämna yttranden i totalt 17 ärenden. Ett flertal av dessa var kopplade till Paolo Macchiarini och hans forskning vid Karolinska institutet.
I år har antalet anmälningar varit betydligt färre. I skrivande stund har expertgruppen fått in sex ärenden, varav tre rör medicinsk forskning. Även om man räknar bort förra årets ärenden kopplade till Paolo Macchiarini är antalet färre än i fjol.
Centrala etikprövningsnämndens kanslichef Jörgen Svidén kan bara gissa vad det lägre antalet ärenden i år beror på.
– Vi vet inte det. Vi styr naturligtvis inte över det här själva utan det är högskolor och universitet som omfattas av systemet som har möjlighet att lämna ärenden. Vi har inga indikationer på någonting. Men man kan fundera över om det beror på att universiteten inte vågar lämna ärenden hit, att de tycker att vi gör ett dåligt jobb eller att de möjligen skärpt sin egen verksamhet. Det här har ju diskuterats oändligt mycket mer de senaste två åren än någonsin tidigare. Kan det ha varit ett skäl? Vågar man inte fuska nu därför att det är så mycket i ropet? Jag har ingen aning, säger Jörgen Svidén.
I kölvattnet av Macchiarini-affären har flera forskningspolitiska initiativ tagits. Bland annat beslutade regeringen nyligen att gå vidare med förslaget om att inrätta en ny samlad etikprövningsmyndighet. Strax före jul presenterades också en statlig utredning som haft till uppdrag att se över »gråzonen« mellan klinisk forskning och sjukvård samt straffskalan i etikprövningslagen.
Tidigare i år presenterades dessutom en utredning avseende en ny ordning för hantering av oredlighet. I utredningen föreslogs bland annat att en ny nationell myndighet, inte universiteten och högskolorna själva, ska utreda och fatta beslut i oredlighetsärenden. Dessutom föreslogs att privatpersoner ska kunna anmäla misstänkt oredlighet till den nya myndigheten.
Tror du att det lägre antalet ärenden till expertgruppen kan bero på att universiteten och högskolorna inväntar en ny oredlighetsmyndighet?
– I lagstiftningen står det att universitet och högskolor har möjlighet att begära ett yttrande från expertgruppen, men de ska också göra det om någon berörd begär det, säger Jörgen Svidén.
– Jag har ingen statistik, men jag skulle säga att i flertalet ärenden så är det inte universiteten själva som har sagt: »Det vore bra om vi lämnar det till expertgruppen«. I de allra flesta fall är det någon inblandad part, antingen den som har anklagats för oredlighet eller den som anklagar, som vill att det ska skickas till oss. Där kan inte universiteten säga att de väntar på en ny myndighet utan måste ju skicka hit ärendet, om det inte kan anses vara uppebart obehövligt, fortsätter han.
Jörgen Svidén ställer sig också positiv till att dagens ordning för hantering av oredlighet kan komma att ersättas av en ny.
– Jag tycker att varje förändring, i princip, är en förbättring. Det är erbarmligt som det ser ut i dag. Det är mycket bättre i våra grannländer Norge och Danmark, till exempel.
– Det är bra att man bildar en ny myndighet som tar hand om de här sakerna. Det är bra att den myndigheten inte bara lämnar ett yttrande utan också lämnar ett beslut, och det är jättebra att de här besluten kan överklagas.
Jörgen Svidén lyfter dock fram att det finns kritik mot delar av förslagen, bland annat gällande den föreslagna lagfästa defintionen av oredlighet.
– En stor kritik handlar om definitionen av oredlighet som föreslås bli väldigt snäv. Där ingår bara FFP (fabricering, förfalskning eller plagiering). Det kommer innebära att universitet och högskolor fortsatt kommer att hantera det stora flertalet avvikelser från god forskningssed, för de når inte upp till den ganska höga ribban FFP. Vi har föreslagit FFP och andra allvarliga avvikelser, eller något liknande, i stället.
Berörda remissinstanser hade till augusti i år på sig att lämna synpunkter. Både Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet ställde sig i huvudsak positiva till förslagen.
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, har tidigare sagt att en ny lagstiftning och oredlighetsmyndighet kan komma på plats tidigast den 1 januari 2019.
Läs mer:
I spåren av Macchiarini-fallet: Expertgrupp svämmas över av oredlighetsärenden
Förslag: Två års fängelse för brott mot etikprövningslagen
Ny nationell myndighet ska utreda forskningsfusk
SLF och SLS positiva till förslag om ny hantering av oredlighet
