»ST-läkare ska inte ses som en position i en schemarad som kan flyttas för att täcka vakanser«, skriver Sofia Rydgren Stale (bilden), ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, tillsammans med Jonas Ålebring, ordförande Sveriges yngre läkares förening (Sylf), i en debattartikel i Dagens Medicin.

Enligt förslaget ska den obligatoriska tjänstgöringen i allmänmedicin omfatta ST-läkare i psykiatri, ortopedi och invärtesmedicinska specialiteter från nästa år. Därefter kommer ett beslut om vilka ytterligare specialiteter som ska omfattas från och med 2019.

»Tvingande sidotjänstgöring i primärvården är fel«. Det skriver Jonas Ålebring, ordförande Sveriges yngre läkares förening (Sylf) och Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation i en debattartikel i Dagens Medicin.

De skriver vidare att de tycker att ST-utbildningen ska planeras utifrån kompetenskraven i målbeskrivningen för specialiteten i fråga samt läkarens förutsättningar att nå målen. Detta kan innebära att sidotjänstgöring i primärvården är relevant, men kan lika gärna innebära motsatsen.

Även om primärvården behöver mer resurser anser de att en obligatorisk placering i primärvården för alla ST-läkare inte är eller ska vara någon lösning på primärvårdens problem. »ST-läkare ska inte ses som en position i en schemarad som kan flyttas för att täcka vakanser«, skriver de.

Läkarföreningen Väst är också emot förslaget. Ordföranden Christina Sjöberg berättar i en artikel i Sjukhusläkaren att det väckt upprörda känslor bland medlemmarna.

– För många skulle två månader i primärvården förlänga tiden till att nå målen. De mål som de menar att man skulle kunna uppfylla i primärvården kan man uppnå med god marginal i sin egen specialitet. Självklart kan man få andra inblickar som kan vara av värde, men det här känns extremt klåfingrigt och som översittarfasoner. Dessutom har det ett väldigt tydligt budskap: primärvården behöver mer arbetskraft – varsågod att gå dit och jobba, säger hon till tidningen.

Tidningen Sjukhuläkaren har också frågat specialitetsföreningarna vad de tycker. 37 av 53 föreningar svarade och majoriteten är emot förslaget.

Även Stefan Lindgren, ordförande i Svenska läkaresällskapet, uppmanar Västra Götalandsregionen att tänka om.

»Uppenbarligen är det primära syftet med Västra Götalandsregionens förändring av ST-utbildningen att tillgodose behovet av läkararbetskraft för den i sig välkomna utbyggnaden av primärvården. Av flera skäl som rör kvaliteten i utbildningen är detta fel väg att gå«, skriver sällskapet i ett brev till regionen.

En kopia har också skickats till Sveriges Kommuner och landsting och Socialstyrelsen eftersom sällskapet hoppas få igång en diskussion om hur en ökad förståelse och samverkan mellan sjukhusbundna specialiteter och allmänmedicin kan uppnås.

Personaldirektören i Västra Götalandsregionen, Marina Olsson, skriver enligt Dagens Medicin i ett svar till Läkaresällskapet att förändringen inte handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen i primärvården, utan om ett förändrat synsätt på vad vård är. 

Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, säger till tidningen Sjukhusläkaren att hon ser kritiken som ett tecken på hur sjukhustung svensk sjukvård är.

– Förslaget har vi lagt för att vi vill sudda ut gränserna mellan den specialiserade och den nära vården. För mig är kritiken delvis ett tecken på hur sjukhustunga vi är i våra basspecialiteter och därför borde vi hitta vägar för att gå över gränsen, precis som att våra allmänläkare är ganska mycket inne på sjukhusen under sin ST. Det handlar lite om att gå i varandras skor och se olika delar av vården.

Enligt Ann Söderström handlar det inte om att fylla vakanser i primärvården. Hon hoppas att ett beslut kan fattas under 2018, men säger att hon inser att förslaget behöver förankras i verksamheten med tanke på de starka reaktionerna som det har väckt.