För drygt ett år sedan presenterade regeringens utredare Ilmar Reepalu sina slutsatser i den så kallade Välfärdsutredningen. Bland annat föreslogs ett vinsttak – enligt förslaget sju procent plus statslåneräntan på operativt kapital – för privata företag som bedriver offentligt finansierad välfärd.

Kritiken lät inte vänta på sig. Oppositionspartier och branschorganisationer rasade, och Sveriges läkarförbund framhöll att en vinstbegränsning inte per automatik innebär en bättre kvalitet i vården. Tvärtom, menade förbundet, riskerar ett vinsttak att slå ut mindre, välfungerande läkardrivna företag:

– Vi vet att små professionsdrivna enheter har hög nöjdhet, bra kontinuitet och stabil bemanning. Det är just dessa som kommer att få problem med det här förslaget. Det är kontraproduktivt mot de här enheterna som är bra på kvalitet, sa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren till Läkartidningen i maj.

I början av december kom så beskedet – det blir inget vinsttak. I stället tillsätts en ny utredare, som enligt regeringen ska »analysera och överväga olika alternativ som syftar till att skattemedel används till vad de är avsedda för även inom hälso- och sjukvårdssektorn«.

– Vi måste säkerställa att vårdens pengar går till en bra vård för dem som behöver den mest. Då måste vi titta på alla de risker och hinder som finns för det – inte minst vårdens kostsamma och patientosäkra beroende av bemanningspersonal, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.

Uppdraget går till Göran Stiernstedt, läkare och tidigare chef för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och landsting. Göran Stiernstedt ledde även »Effektiv vård« – den utredning som nu ligger till grund för omställningen av hela hälso- och sjukvården till en mer nära vård.

– Min bild är att Göan Stiernstedt har ett mycket brett förtroende i Sjukvårdssverige, sa Annika Strandhäll vid en pressträff på onsdagen.

Utredningen ska, med utgångspunkt i det arbete som pågår inom ramen för Tillitsdelegationen, se över och ge förslag till vilka styrsystem som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen. Principen om vård efter behov och på lika villkor ska styra. Lagen om valfrihetssystem, LOV, ska ses över och en analys ska göras av vilka eventuella förändringar i vårdens ersättningsmodeller som kan främja en behovsstyrd vård.

I uppdraget ingår även att kartlägga och analysera användandet av stafettläkare och annan hyrpersonal inom vården, samt ge förslag till hur kontinuiteten i vården kan stärkas. Vid pressträffen framhöll Göran Stiernstedt vikten av att invånarna, både i rollen som skattebetalare och patienter, kan förvänta sig en jämlik och tillgänglig vård.

Därtill ska, enligt pressmeddelandet, »för- och nackdelar med att införa viss tillståndsprövning eller alternativ till sådan prövning inom hälso- och sjukvårdsområdet« analyseras.

Utredningen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Ett första delbetänkande ska lämnas senast den 15 juni 2018, och slutbetänkandet presenteras senast 31 december samma år. 

Hela kommittédirektivet till utredningen »Ordning och reda i vården« finns här.


Läs också: 

Välfärdsutredningen: Inför vinsttak på sju procent

Skarp kritik mot Reepalus utredning

Strandhälls besked: Inget vinsttak i vården