Sedan 2014 har privata hälsocentraler i Region Norrbotten kompenserats ekonomiskt om regionens egna hälsocentraler i samma kommun visat ett underskott. Om regionen räddar sina egna verksamheter ska de privata få samma förutsättningar, har principen bakom regeln varit.

– Alla ska drivas på lika villkor. Då är det lämpligt att man kompenseras på den privata sidan, säger Ola Berg, verksamhetschef för den privata vårdcentralen Norrahamn i Luleå, till Norrbottens-Kuriren.

Kompensationen beräknas efter hur många patienter som hälsocentralerna har listade hos sig. Det kan handla om stora belopp. Norrahamn fick till exempel nästan 1,5 miljoner kronor 2015–2016.

Men nu vill regionen backa från den tidigare regeln. Förslaget som regionstyrelsen ska besluta om under tisdagen är att dra in kompensationsersättningen till privata vårdgivare. Något som enligt Norrbottens-Kuriren har fått branschorganisationen Vårdföretagarna att protestera och i ett brev kräva att konkurrensen ska ske på lika villkor.

– Vi känner oss otroligt orättvist behandlade, säger Ola Berg till lokaltidningen.

Bakgrunden till förslaget i regionstyrelsen är en dom från förvaltningsrätten i Härnösand. Den rör Landstinget Västernorrland. Där har landstinget under flera år skjutit till stora belopp till sina egna hälsocentraler utan att samtidigt kompensera de privata. Fem privata vårdföretag, som ansåg att Landstinget Västernorrland bröt mot likabehandlingsprincipen i Lagen om valfrihetssystem (LOV), vände sig till förvaltningsrätten förra året. Men enligt domen strider det inte mot lagen att göra så.

– Domslutet utgör ett prejudikat för hur man ska hantera de här frågorna, säger Maria Stenberg (S), regionråd i Norrbotten, till Norrbottens-Kuriren.

Hon säger till tidningen att de privata hälsocentralerna även i framtiden kommer att kunna konkurrera på samma villkor som de offentliga eftersom friheten för befolkningen att lista sig var de vill består, liksom grundersättningen till vårdgivarna.

På frågan om hon tycker att det är viktigt att det finns privata vårdaktörer i Norrbotten, svarar hon:

– Jag är ganska pragmatiskt inställd till det. Det är väl ungefär så här att jag förhåller mig till de förutsättningar vi har. Statsmakten har bestämt att det är det här systemet vi ska ha och vi har ett antal fina aktörer, både våra egna och privata, som har i uppdrag att leverera vård till norrbottningarna.

Oppositionen har bland annat uttryckt oro över att förslaget kommer signalera att det inte är särskilt viktigt att de offentliga hälsocentralerna klarar sin budget samtidigt som det hotar de privata alternativens existens.

– För mig är det verkligen att skapa en situation där man försöker svälta ut de privata aktörerna. Den här majoriteten vill inte ha andra alternativ än de offentligt drivna hälsocentralerna, säger oppositionsregionrådet Mattias Karlsson (M) till Norrbottens-Kuriren.

De privata hälsocentralerna växter i popularitet hos befolkningen i Norrbotten samtidigt som regionens division för närsjukvård gör ett rejält minusresultat i år.

Under 2017 har de privata hälsocentralerna haft en ökning av listade patienter på 14,8 procent (nästan 5 000 listade patienter). Läkarbesöken hos privata aktörer har ökat med 7,3 procent jämfört med föregående år, medan läkarbesöken hos de regiondrivna har minskat med 7,1 procent. Även övriga besök på hälsocentralerna visar samma trend. Hos de privata har de ökat med 14,5 procent medan besöken på regionens egna hälsocentraler har backat med 3,8 procent jämfört med 2016.