Efter flera års ökning verkar antalet nya sjukfall bland anställda i kommuner och landsting totalt sett att plana ut. Andelen psykiska diagnoser fortsätter däremot att öka. Det visar en rapport från Afa försäkring, som presenterades på onsdagen.

För gruppen läkare ökar dock sjukfrånvaron, och nästan 60 procent av de långa sjukfallen (sjukskrivning längre än tre månader) beror på en psykisk diagnos. Enligt preliminära siffror rör det sig om en ökning från 8,4 fall per 1 000 sysselsatta läkare 2015 till 9,2 fall per 1 000 under 2016. Läkarna tillhör en av yrkesgrupperna inom kommuner och landsting med högst andel psykiska sjukdomar.

Mest sticker manliga läkare ut. Gruppen har haft den högsta ökningen procentuellt sett, från 3,6 fall per 1 000 sysselsatta 2015 till 4,6 fall 2016. Det innebär en ökning om 28 procent.

– Jag är lite förvånad över att antalet sjukfall ökar så för manliga läkare. De brukar alltid vara den friskaste gruppen, säger Anna Weigelt som är chef för analysavdelningen vid Afa försäkring.

På längre sikt är ökningen av långa sjukfall med psykiska diagnoser dock större bland kvinnliga läkare – från 4,4 per 1 000 sysselsatta 2009 till 13,4 under 2016. Det innebär en ökning med 202 procent, jämfört med en 70-procentig ökning bland manliga läkare under samma period.

Kvinnliga läkare står även för de längsta sjukfallen, medianlängden för sjukfall med psykisk diagnos som startade 2015 var 360 dagar. För manliga läkare var den 350 dagar.

För manliga läkare verkar inte åldern spela någon större roll. Risken att drabbas av långa sjukfall med en psykisk diagnos är ungefär lika stor bland alla åldrar, men något högre i åldern 36–45 år. Bland kvinnliga läkare är andelen drabbade högst i åldrarna 56–64 år och lägst mellan 26–35 år.

Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet, har bland annat studerat akutläkares arbetsmiljö. Hon är inte förvånad över resultaten i rapporten.

– Pressen har blivit högre för läkare. De har drabbats av nya organisationstankar som NPM (New Public Management) med fasta arbetstider, pinnar som ska nås och illegitima arbetsuppgifter – arbetsuppgifter som andra egentligen borde göra. Det påverkar vårdprocessen och styr hur man arbetar, säger hon.

Hon ger målet om att en patient ska kunna lämna akuten inom fyra timmar som ett konkret exempel. Det leder till att patienter som väntat längre än fyra timmar prioriteras ned till förmån för nya patienter där det fortfarande går att klara målet.

Ett annat problem hon noterat vad gäller akutläkarnas arbetssituation är att teamarbetet brister. Oftast är en sjuksköterska teamansvarig medan läkaren är medicinskt ansvarig.

– Rollerna är oklara. Man har inte rett ut dem ordentligt, utan haltar sig fram.


 Läs hela rapporten
»Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn« här.


Läs också:

»Jag behövde instruktioner för att värma en burk soppa«

Kvinnliga läkares förening: Oacceptabelt att så många blir sjuka på jobbet

Facebookgruppen blev en stressventil för läkare

Den psykiska ohälsan ökar bland läkare – kvinnliga läkare drabbas hårdast

Långa sjukfall

Sedan 2010 är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken bakom långvarig sjukskrivning inom kommuner och landsting. Ökningen gäller både kvinnor och män.

De tre vanligaste diagnoserna när det gäller långa sjukfall på grund av psykiska diagnoser inom kommun och landsting är reaktioner på svår stress (inklusive utmattningssyndrom), ångestsyndrom och förstämningssyndrom.

Antalet anmälda arbetssjukdomar med psykisk diagnos har också ökat mycket sedan 2011–2012 och ligger enligt de senaste siffrorna på den högsta nivån någonsin.

Källa: Afa försäkring