MÄNNISKORNA

Läkaren, forskaren och folkbildaren Hans Rosling avlider den 7 februari. Under året som följer visar det sig att han hunnit skriva två böcker under sin sista tid i livet – memoarboken »Hur jag lärde mig förstå världen« som släpps i november samt »Factfulness« som kommer ut i början av nästa år.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa och lämnar senare regeringen. Annika Strandhäll, också socialdemokrat, tar över hans uppgifter.

Anna Nergårdh får regeringens uppdrag att förverkliga Göran Stiernstedts idéer om en god och nära vård. Ett första delbetänkande presenteras i juni, bland annat med förslag om skärpt vårdgaranti vilket regeringen går vidare med i december.

ST-läkaren Emma Spak avgår som ordförande i Sylf och knyts till Sveriges Kommuner och landsting (SKL), där hon utses till samordnare för nära vård.

Norrmannen Ole Petter Ottersen blir ny rektor för Karolinska institutet.

Den svensk-etiopiska hjärtläkaren Fikru Maru, som suttit fängslad i Etiopien sedan 2013, får äntligen en rättegång. Han frikänns från det ursprungliga åtalet mot honom, men anklagas i stället för terrorbrott efter ett upplopp vid det fängelse där han hålls. Under tiden blir han akut sjuk och opereras av ett svenskt team som flyger ner till Addis Abeba.

Kirurgen Paolo Macchiarini åtalas inte. Åklagarna kan inte bevisa brott och förundersökningarna mot kirurgen, som utretts misstänkt för grovt vållande till annans död alternativt grovt vållande till kroppsskada i tre fall, samt grovt vållande till kroppsskada i ytterligare ett fall, läggs ner. Intensiv debatt följer där bland annat Statens medicinsk-etiska råd (Smer) efterlyser en överprövning av beslutet. Strax före jul meddelar Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum att beslutet att lägga ned förundersökningarna ska granskas, då två målsägande begärt överprövning.

Ahmadreza Djalali, forskare vid Karolinska institutet med permanent uppehållstillstånd i Sverige men iranskt medborgarskap, döms till döden i Iran efter att ha förklarats skyldig till spioneri. Svenska Utrikesdepartementet, Amnesty och World Medical Association protesterar.

De amerikanska forskarna Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young tilldelas Nobelpriset för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadiansk rytm.


HÄNDELSERNA

Den 2 april kör en buss med ett 50-tal skolbarn på väg på skidsemester av vägen på E45 utanför Sveg. Olyckan blir en prövning för sjukvården i Region Jämtland Härjedalen, inte minst primärvården då 32 personer under två timmar förs till hälsocentralen i Sveg för medicinsk bedömning. Ytterligare 23 personer skickas direkt till sjukhus och tre förklaras omkomna på platsen.

Inte ens en vecka senare, den 7 april, inträffar nästa stora prövning för svensk hälso- och sjukvård – eller snarare, för hela samhället. En 39-årig man kapar en lastbil på en tvärgata till Drottninggatan i centrala Stockholm och påbörjar en vansinnesfärd längs Sveriges största shoppinggata. Innan lastbilen kraschar in i varuhuset Åhléns i korsningen Drottninggatan/Mäster Samuelsgatan och fattar eld blir ett stort antal personer påkörda. Tre omkommer på platsen och ytterligare två avlider senare på sjukhus. Flera läkare vid närbelägna vårdinrättningar ger sig ut för att ta hand om skadade. Totalt förs ett femtontal skadade till sjukhusen runt om i Stockholm, som samtliga går upp i katastrofläge. Dådet klassas som ett terrordåd och rättegången mot den misstänkte föraren tros kunna inledas i februari 2018.


BESKEDEN

Nytt avtal mellan Sveriges läkarförbund och SKL blir klart den 2 maj, 6,5 procent under tre år. Det var viktigt för Läkarförbundet att få en fastställd nivå för löneökning i stället för ett sifferlöst avtal. Avtalet innehåller även höjd ersättning vid beredskap, vilket inte hänt sedan 1979, samt bättre villkor för rätten till föräldrapenningtillägg.

Utredaren Jens Schollin kommer i maj med sitt förslag om bastjänstgöring (BT) som introduktion till specialisttjänstgöring. Sedan dröjer det till november innan Socialdepartementet skickar förslaget på remiss. »Äntligen!«, är Läkarförbundets kommentar.


FÖRSLAGEN

En lång rad politiska beslut och förslag läggs fram i kölvattnet av Macchiarini-affären:

  • Regeringens utredare Margaretha Fahlgren, »Oredlighetsutredningen«, föreslår i februari att en ny nationell myndighet, Oredlighetsnämnden, ska utreda misstänkt forskningsfusk, att myndigheten – inte universiteten och högskolorna själva – ska fatta beslut samt att även privatpersoner ska kunna anmäla misstänkt forskningsfusk.
  • Regeringen går i slutet av november vidare med förslaget från förra året om ny nationell myndighet för etikprövning, Etikprövningsmyndigheten, och lägger fram en proposition. Och i december meddelar regeringen i ett kommittédirektiv att den nya myndigheten ska ha sitt säte i Uppsala.
  • Regeringens »gråzonsutredare« av regelverken för forskningsetik, Gudmund Toijer, föreslår den 15 december att straffet för att uppsåtligen bryta mot etikprövningslagen skärps från sex månader till två år och att preskriptionstiden förlängs till fem år. Dessutom ska även forskningshuvudmän kunna hållas ansvariga för brott. Det undantag från krav på etikprövning som har funnits för studenters forskning föreslås tas bort. 

Ny vårdgaranti i primärvården föreslås av regeringen samt en ändring i hälso- och sjukvårdslagen om att vården i första hand ska organiseras nära befolkningen. Förslaget, som är ett första steg i den pågående omstruktureringen av hälso- och sjukvården med primärvården som bas, följer i stort det delbetänkande som lades fram av utredaren Anna Nergårdh i juni.

Det vinsttak i vården som föreslås av utredaren Ilmar Reepalu i slutet av 2016 debatteras livligt och upprört under hela 2017 – tills socialminister Annika Strandhäll i december meddelar att något sådant förslag inte kommer att läggas fram av regeringen. I stället tillsätts en ny utredning, under ledning av ingen mindre än Göran Stiernstedt, för att skapa »ordning och reda« i vården. Till Läkartidningen säger Göran Stiernstedt dock att han inte utesluter att någon form av vinstbegränsning kan komma att bli aktuell.


DEBATTERNA

Den världsomspännande rörelsen #metoo når Sverige och kvinnor i yrkeskår efter yrkeskår samlar sig till upprop mot sexuella trakasserier, diskriminering och övergrepp. De kvinnliga läkarnas upprop, #utantystnadsplikt, blir det största av alla med drygt 10 400 underskrifter och omkring 400 vittnesmål. En tid senare går närmare 1 600 manliga läkare ut i ett gemensamt upprop till stöd för sina kvinnliga kollegor.

En lång rad problem plågar Nya Karolinska Solna. Redan på nyårsnatten slås telefoner och larm ut. Vidare rapporteras om brister vid barnakutenfelbyggda salar och höga kostnader för ombyggnationer, och en arbetsmiljöenkät visar att läkarna vid sjukhuset har lågt förtroende för ledningen. Under hösten tvingar allvarliga nätverksproblem sjukhuset att gå upp i stabsläge. Samarbetet med omstridda Boston Consulting Group avslutas, men reaktionerna på nya uppgifter om höga och delvis oförklarliga kostnader för tidigare konsulter, och på de svårlösta teknikproblemen, blir starka. I december riktas avgångskrav mot sjukhusdirektör Melvin Samsom från politikerhåll. Sjukhusstyrelsen ställer sig trots allt bakom Melvin Samsom och den nya strategiska inriktningen för sjukhuset.

Statistik från Sveriges Kommuner och landsting visar att antalet vårdplatser blir allt färre. Samtidigt ökar antalet utlokaliseringar och överbeläggningar – och vårdskadorna slutar att minska. Djupt oroande, anser inte minst Läkarförbundet: »Vi ska vårda patienter, inte vårdplatser«, säger Elin Karlsson, vice ordförande i Sjukhusläkarna och ledamot av Läkarförbundets styrelse, vid en debatt i Almedalen

Digital vård väcker debatt i takt med att företag som Kry och Min Doktor lockar fler patienter, vilket innebär kostnader för landstingen. I början av året sänks ersättningen per besök från dryga 2 000 kronor till 1 200, och i maj beslutar SKL att rekommendera 650 kronor som ersättning. Samtidigt visar en granskning utförd av Region Jönköpings län att de digitala vårdgivarna förskriver antibiotika på »dåliga grunder«. Min Doktor kallar granskningen »i högsta grad bristfällig«

Under våren inleds de medicinska ålderbedömningarna i asylärenden. Rättsmedicinalverkets metodval med magnetkameraundersökning av knäled (MR-knä) och röntgenbilder av visdomständer kritiseras dock skarpt och debatteras flitigt, inte minst i Läkartidningen. Bland annat anser rättsläkare i Uppsala att metodbristerna är så stora att de helt avstår från att göra ålderbedömningar. På debattplats i Läkartidningen presenterar Fredrik Tamsen, specialist i rättsmedicin, nya uppgifter från en vetenskaplig studie som indikerar att en majoritet av flickor nära 18 år kan felbedömas som vuxna med MR-knä. Som en följd av dessa uppgifter väljer att Rättsmedicinalverket att se över metoden och Migrationsverket stoppar tillfälligt alla beslut gällande flickor som genomgått medicinsk ålderbedömning.

Värdebaserad vård fortsätter att orsaka debatt. Svenska läkaresällskapet vill att Socialstyrelsen ska evidensgranska modellen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) får i uppdrag av regeringen att kartlägga kunskapsläget och Sahlgrenska universitetssjukhuset beslutar efter en egen granskning att inte införa modellen som en strategi genom hela organisationen. Värdebaserad vård ska dock även fortsättningsvis vara en metod bland andra som används vid sjukhuset.

Den laddade diskussionen om läkarassisterat suicid tar ny fart. I november publicerar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) en rapport om kunskapsläget kring frågan, och konstaterar att det finns hållbara argument både för och emot dödshjälp. Smer presenterar också definitioner av tre olika förslag till begrepp som kan användas för att tydliggöra debatten: dödshjälp, eutanasi och assisterat döende.

Vården i Västernorrland har ett turbulent år. I februari läggs akutkirurgin i Sollefteå ned, ett öde som även ortopedin går till mötes. Året innan beslutades att BB skulle läggas ned. Lokala aktionsgrupper försöker överta sjukhusdriften i både Sollefteå och Örnsköldsvik, men landstinget tillåter det inte. Läget ser även mörkt ut för akutkirurgin i Örnsköldsvik på grund av läkarbrist. Facket vill se ett stärkt lokalt styre. Efter flera turer kommer arbetsgivare och fack överens och i november tillsätts den nygamla posten som lokal chef.

Sjukskrivningar drabbar läkarkåren på flera plan. Dels ökar den psykiska ohälsan bland läkarna med allt fler långa sjukskrivningar som följd, dels vittnar många läkare om att Försäkringskassans krav på kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivning växer. Det senare blir bland annat föremål för flera motioner till Läkarförbundets fullmäktigemöte.


I KORTHET

EU:s läkemedelsmyndighet EMA måste lämna London på grund av Storbritanniens utträde ur EU. Sverige strider hårt för att få EMA till Stockholm/Uppsala men får se sig besegrat av Amsterdam.

Långbänken om en sexårig legitimationsgrundande läkarutbildning närmar sig ett förverkligande. Nästa år väntas beslut om examensmål för en sexårig utbildning fattas. Samtidigt vill regeringen bygga ut läkarutbildningen med 440 platser till 2023, varav 40 nya platser redan 2018 – och antalet utlandsstudenter fortsätter att minska.

En barnläkare försöker återuppliva ett aborterat foster i vecka 22 och debatten om tidsgränsen för sena aborter tar ny fart. Svensk förening för obstetrik och gynekologi börjar arbeta på ett förslag till gemensamma riktlinjer tillsammans med Barnmorskeförbundet. 

AT-väntetiderna fortsätter att öka. En rapport från Sveriges yngre läkares förening visar att den genomsnittliga väntetiden nu är drygt tio månader.

Ett gemensamt 60-punktsprogram ska göra landstingen oberoende av inhyrd personal. Men kostnaderna för hyrläkare och annan vårdpersonal från bemanningsföretag fortsätter att stiga i nästan alla landsting. 

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, genomför en granskning av rikets samtliga akutmottagningar och hittar uppenbara risker för patientsäkerheten i flera fall. En sammanställning väntas under kommande år.