Enligt den nuvarande vårdgarantin ska en vårdsökande få träffa en läkare inom sju dagar. Nu går regeringen vidare med utredaren Anna Nergårdhs delbetänkande och förslaget om en skärpt tidsgräns på tre dagar. Att det ska vara en läkare som gör bedömningen är däremot inget krav enligt den nya vårdgarantin. Det går bra med annan legitimerad vårdpersonal, exempelvis en sjuksköterska.
– Med en snabb första vårdkontakt och medicinsk bedömning blir också hela vårdkedjan både snabbare och enklare. En förstärkt nära vård är en hörnsten i arbetet med att kapa vårdköerna, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.
Patientens behov ska styra vilken yrkesgrupp hen får träffa. På så vis får patienten snabbare träffa den kompetens som hen har störst behov av att träffa, samtidigt som läkartid frigörs åt de patienter som behöver det allra mest, enligt lagrådsremissen.
Under 2018–2021 kommer regeringen skjuta till en årlig patientmiljard, som bland annat är tänkt som ett stöd vid införandet av den förstärkta vårdgarantin.
I lagrådsremissen som godkändes i onsdags föreslår regeringen även en förändring av hälso- och sjukvårdslagen för att tydliggöra att man ser ett behov av en långsiktig förstärkning av den nära vården, med primärvården som bas. Huvudregeln ska vara att landstingen ska organisera vården nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vård dock koncentreras geografiskt.
Lagrådsremissen är enligt regeringen ett första steg i omstruktureringen av hälso- och sjukvården med primärvården som bas. Lagändringarna föreslås gälla från januari 2019.
Förslagen har i stort mötts av positiva reaktioner från landsting, berörda myndigheter och professionsorganisationer. Men från läkarhåll har den skärpta vårdgarantin även fått kritik. Både Distriktsläkarföreningen, DLF, och Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, har uttryckt tveksamhet. Om inga mer resurser tillförs kan vårdgarantin leda till en ännu svårare situation för primärvården, har Sfams ordförande Hanna Åsberg varnat för.
Marina Tuutma, ordförande DLF, har tidigare sagt till Läkartidningen att förslaget undviker att göra något åt grundproblemet.
– Vi hade inte hamnat här om vi i god tid hade sett till att det fanns tillräckligt många allmänläkare.
Sveriges läkarförbund och Sjukhusläkarna skrev i sitt remissvar att man håller med om att vårdgarantin ska vara behovsstyrd, men påpekade att läkares medicinska kompetens inte går att ersätta. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har varnat för att väntetiderna till läkare kan bli ännu längre. De ser nämligen en risk för att patienter som behöver träffa en läkare på grund av läkarbristen får sin bedömning av annan legitimerad vårdpersonal, i stället för att vårdgarantin ska uppfyllas.
Det var i juni i år som Anna Nergårdh, tidigare chefläkare i Stockholms läns landsting, presenterade det första delbetänkandet i utredningen »Samordnad utveckling för god och nära vård«.
Delbetänkandet innehöll tre delar: En ny vårdgaranti som lovar medicinsk bedömning inom tre dagar, nya principer för styrning av hälso- och sjukvården samt en målbild och färdplan för hur omstruktureringen av sjukvården ska gå till.
Nästa delbetänkande i Anna Nergårdhs utredning ska presenteras i juni 2018.
Läs också:
Första förslagen om framtidens sjukvård börjar ta form
