Helgenomsekvensering där hela arvsmassan kartläggs, och den nya gensaxen CRISPR-Cas9, är bara några av de möjligheter som utvecklingen på det gentekniska området resulterat i på kort tid.

Samtidigt har lagen om genetisk integritet inte hängt med enligt Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Därför kommer Smer att göra en skrivelse till regeringen för att begära en utredning för att se över lagen som trädde i kraft 2006, berättar han.

Även Socialstyrelsens jurist Tesi Aschan är inne på att lagen behöver ses över, visade det sig när Smer höll sin årliga etikdag förra veckan.

– Ur vår synpunkt är det särskilt intressant. Jag hade ingen aning om vad hon skulle säga. Men det är viktigt att det finns en extern bedömning som går i samma riktning som vår, säger Kjell Asplund.

Han tycker att det i två avseenden är extra viktigt att se över lagstiftningen.

– Hur ska man utnyttja informationen som kommer ut av helgenomsekvensering? Och vad ska vara tillåtet när det handlar om att skapa ärftliga förändringar, i könsceller, som är förbjudet i dag men möjligt med den nya gensaxtekniken?

Kjell Asplund ser en risk för en helt oreglerad verksamhet om lagstiftningen inte ses över. Men han varnar också för att ett fortsatt förbud mot att skapa ärftliga förändringar kan sätta käppar i hjulet för behandling som kan göra nytta.

– Man skulle kanske kunna tänka sig att under viss reglering tillåta sådan verksamhet, men att man då ska veta exakt vad man ger sig in på. Om det här inte är tillåtet i Sverige men däremot i andra länder finns även en risk för genterapiturism, där man reser till länder med svagare reglering för att få en viss behandling, säger han.


Läs också:

Svensk expert: Nu har CRISPR-tekniken tagit ett steg närmare kliniken

Debatt: Genredigering – vilka värderingar ska styra?