Åke Gustafsson är i dag överläkare på mikrobiologen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han även arbetat som sektionschef. Tidigt i sin karriär, innan han fått sin legitimation, såg han effekterna av mässling på sjukhuset i Umeå.

– Jag vikarierade på infektionskliniken i Umeå 1977. Det var en av de sista stora epidemierna i Sverige. Det jag särskilt kommer ihåg är den här tioåriga tjejen som fick encefalit och låg medvetslös hos oss i två veckor. Vi träffade ohyggligt mycket barn. Kikhosta gick då också, efter att man hade slutat med vaccinationen. Men det jag minns mest är den där lilla tjejen.

Allmän vaccination av barn mot mässling infördes i och för sig 1971 i Sverige. Men täckningen var låg under den första delen av 70-talet. 1981 rapporterades drygt 3 500 fall, men sedan har sjukdomen i princip försvunnit.

Just därför tror Åke Gustafsson att det är svårt för många läkare i dag att relatera till en sådan sjukdom.

– De unga förstår nog inte. Man gick och väntade på när ens barn skulle insjukna. Man vet att det kommer. Det är en fråga om »när«, inte »om«, säger han och fortsätter:

– Sjukdomarna som försvinner tappar vi bort. Och sedan får vi oinformerade tankar bland allmänheten som att »det är säkert inte farligt«. Men de har aldrig sett det. Den tjejen kommer jag fortfarande ihåg; hur förtvivlade hennes föräldrar var och hur sjuk hon var.

Vad tänker du om utbrottet i Göteborg?

– Att vi inte kan säkerställa att vårdanställda har en immunitetsstatus som är adekvat i förhållande till deras arbetsuppgifter är ett problem. Det är upp till var och en att vaccinera sig. Men det faktum att vi inte kan garantera det ökar risken. Har vi då otur får vi det som i Göteborg.

– Där tycker jag man ska se på konflikten mellan det fullt rimliga kravet på respekt för den enskilda personens privata sfär och det offentliga. Hur gör vi om det privata riskerar att påverka andra människors hälsa?

Åke Gustafsson var också med om ett mässlingsutbrott på Akademiska sjukhuset 2013. Det började som det nu pågående i Göteborg, men begränsades till ett fåtal barn.

Vad var skillnaden? Varför blev det inte fler?

– En kombination av insatta åtgärder men också en hel del tur, att de smittade inte vistades på fel ställen. Det är bara att vara tacksam för.

Har du något budskap med erfarenheter du har?

– Man måste vara tydlig med att i positioner där det föreligger en hög risk för smittspridning, ska man bara ha personer som man vet är immuna. Det andra är att man behöver fundera över är hur vi vidhåller kunskapen om de sjukdomar vi har fått bort. Det här kommer fortsätta att hända.

Uppdaterat: Enligt uppgifter på fredagen har 18 fall av mässling konstaterats.

Läs även:

Ovaccinerade kan nekas jobb i sjukvården

Sahlgrenska undersöker anställdas immunitet efter mässlingsutbrottet