I dag kan Försäkringskassan beställa tre typer av försäkringsmedicinska utredningar av landstingen och regionerna. Men under 2018 ska utredningsmodellerna särskilt läkarutlåtande (SLU) och teambaserad medicinsk utredning (TMU) fasas ut till förmån för aktivitetsförmågeutredning (AFU).

– AFU är den nyaste utredningsformen och den är också standardiserad. Det innebär att de tester som ingår är obligatoriska. I TMU, som är den utredning som företrädesvis används i dag, så får läkaren och övriga professioner själva välja vilka tester de ska göra, vilket innebär att vi inte kan säga exakt hur utredningen kommer att se ut. Vi kan inte heller följa upp metoden på samma sätt. Det är det främsta skälet till att vi tycker att AFU är en bättre metod, säger Malin Ottenvang, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Britt Arrelöv, ordförande och medicinskt sakkunnig i Stockholms läns landstings försäkringsmedicinska kommitté, har i kontakt med väl insatta läkarkollegor och andra personer verksamma i Stockholm fått bilden av att förändringen både kan ha fördelar och innebära möjliga risker.

– Som jag uppfattar det är den stora fördelen att det på något sätt blir enklare och att det blir mer strukturerat eftersom det är en sorts utredning och inte tre olika. Det kan man se som en fördel, säger Britt Arrelöv.

Ett möjligt problem för utredningsleverantörerna handlar om att det vid AFU är en läkare som genomgått utbildning i försäkringsmedicinska utredningar som avgör om fler professioner ska involveras i utredningen. Det går inte, till skillnad mot TMU, att på förhand att säga om psykologer, arbets- och fysioterapeuter behövs.

Det skulle kunna leda till att dessa professioner »går på tomgång« och att det blir svårt att planera verksamheten.

– Samtidigt kan man ju säga att det är »overdo« att använda mer personal och kompetenser än vad man behöver. Så det är väl bra, tycker jag personligen, att läkaren gör bedömningen vilka andra som behöver komma in, än att alla ska möta alla, säger Britt Arrelöv.

Malin Ottenvang har en viss förståelse för att det logistiskt kan bli lite krångligt för utförarna, det vill säga landstingen och regionerna, men säger samtidigt:

– Jag tror inte att det nödvändigtvis måste vara ett problem. Samtidigt är det svårt för oss att ta hänsyn till det. Vi måste se till vårt behov och den försäkrades behov. Det är det viktiga för oss.

Enligt de rapporter Britt Arrelöv fått från kollegor handlade problemen 2017 i första hand dock inte om vilken utredningsform som använts.

– Det stora problemet för sjukvården har varit hur Försäkringskassan planerar sin verksamhet och vilken kompetens som beställarna, det vill säga handläggarna, har. Till exempel när de ska beställa en utredning eller inte. Det har varit det största problemet som jag uppfattat det. Får du till bra rutiner så förefaller det, enligt de svar jag fått, som att det är positivt att man gör en strukturerad modell.

Enligt Malin Ottenvang arbetar Försäkringskassan på flera sätt för att säkerställa att de försäkringsmedicinska utredningarna ska fungera väl.

– Vi har ett uppdrag i regleringsbrevet om att öka kvaliteten och enhetligheten av handläggningen i de här ärendena. Det här året har det varit ett väldigt stort fokus på försäkringsmedicinska utredningar, och det pågår många olika aktiviteter som syftar till öka kvaliteten.

AFU startade som ett pilotprojekt i åtta landsting och regioner 2013 och var från början framtaget för kortare sjukfall. Enligt Malin Ottenvang kan det på vissa håll behövas utbildningsinsatser för att alla landsting och regioner fullt ut ska kunna gå över till AFU.

– Det finns nog ett visst utbildningsglapp i vissa landsting, och vi kommer tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting att ta reda på hur förutsättningarna ser ut för respektive landsting och ta fram planer för när de kan övergå helt till AFU. Några landsting har genomfört AFU ända sedan starten 2013, och jag tror inte att det finns något landsting som inte har gjort AFU alls. Däremot finns det landsting som inte har tillräckligt mycket utbildad personal i dag.

Läs också:

60 procent fler kompletteringar av läkarintyg jämfört med 2011

Granskning: Försäkringskassans bedömningar håller inte måttet

Kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivningar ska utredas

Kvalitetsbrister i ny modell för bedömning av arbetsförmåga

Sjukskrivningarna het fråga på fullmäktige

Det ekonomiska ansvaret för sjukskrivningarna utreds

Kompletteringar till Försäkringskassan ett växande arbetsmiljöproblem