I slutet av november förra året presenterade Statens medicinsk-etiska råd, Smer, en rapport om kunskapsläget kring dödshjälp. I rapporten konstaterades bland annat att det fanns hållbara argument på båda sidor i debatten.

Under gårdagens Aktuelltsändning togs frågan om dödshjälp återigen upp. I ett inslag hänvisades bland annat till en nyligen genomförd opinionsundersökning där sex av tio tillfrågade var för att dödshjälp enligt den så kallade Oregon-modellen, se ruta, blir laglig i Sverige.

Inbjudna för att debattera frågan var Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren och Ingemar Engström, överläkare, professor och sakkunnig vid Smer.

Ingemar Engström anser att frågan om att införa Oregon-modellen i Sverige bör utredas, och hans huvudargument för modellen är att det är ett sätt att öka människors trygghet inför den sista delen av livet.

– Att få möjlighet att bestämma över hur den allra sista delen av livet ska se ut tycker jag är en rättighetsfråga, en trygghetsfråga och det handlar om respekt för människor, sa Ingemar Engström.

Läkarförbundet säger dock nej till läkarassisterat självmord. Heidi Stensmyren lyfte bland annat fram att hälso- och sjukvårdens uppgift är att bota, lindra, och trösta den som är sjuk.

Dessutom tog hon upp att skälen till att människor väljer dödshjälp inte alltid är medicinska utan kan handla om att man förlorat sitt sammanhang, är ensam, eller upplever sig vara en belastning för närstående.

– Den som är sjuk och söker sjukvård ska aldrig behöva fundera över om ens liv är värt att satsa på eller inte, och Oregon-modellen, precis som alla dödshjälpsmodeller, har brister. Inte minst så anger hälften av de som ansöker om dödshjälp att de gör det för att de känner att de ligger anhöriga och samhället till last, och så ska vi inte ha det. Om de söker sjukvård så ska de vara väldigt trygga med att det är hälso- och sjukvård man får och inte dödshjälp, sa Heidi Stensmyren.

Hon poängterade dock att frågan är väldigt svår och har många olika bottnar.

Ingmar Engström höll med om att frågan inte är svart eller vit. Däremot menade han, med hänvisning till Smers nyligen publicerade rapport, att det främsta skälet till att personer söker dödshjälp inte i första hand handlar om att man upplever sig vara en belastning för andra människor.

– Det är inte så. Det är helt fel, och vår rapport visar att det främsta skälet till att man söker hjälp i Oregon, och i ett flertal stater, är att man vill vara med att besluta om sin sista del av livet. Man vill ha delaktighet, kontroll och känna trygghet.

Inslaget och hela debatten om dödshjälp finns tillgängligt att se i efterhand på SVT:s webbplats.

Läs också:

Statens medicinsk-etiska råd: Hållbara argument både för och emot dödshjälp

Läkarförbundet i diskussioner om läkarassisterat självmord i Vatikanen

»Mer samtal om dödshjälp behövs«

Fler artiklar om läkarassisterat självmord

Oregon-modellen

I den amerikanska delstaten Oregon finns sedan 1997 en lag som innebär att en obotligt sjuk patient som befinner sig i livets slutskede kan be om att få en dödlig dos läkemedel för att själv avsluta sitt liv. Läkemedlet förskrivs av läkare, och patienterna måste uppfylla sju olika kriterier:

  • Två muntliga framställningar till behandlande läkare med minst femton dagars mellanrum.
  • Skriftlig begäran till behandlande läkare som undertecknats i närvaro av två vittnen, av vilka åtminstone ett inte är släkt med patienten.
  • Behandlande samt konsulterad läkare ska bekräfta patientens diagnos och prognos.
  • Behandlande läkare och ytterligare en läkare måste avgöra om patienten är beslutskapabel och har förstått sin situation.
  • Om läkare anser att patienten lider av en psykisk eller psykologisk störning ska patienten remitteras till specialist.
  • Behandlande läkare ska informera patienten om möjliga alternativ som smärtlindring och/eller vård på hospice.
  • Läkaren ska be, men kan inte kräva, att patienten informerar sina närmaste anhöriga.