Västerbotten lockar hyrläkare till timanställning

– För oss är det viktigt att kunna påverka vår arbetssituation. Vi vill kunna vara engagerade där vi jobbar och timanställning ger den möjligheten, säger Marion Kehlmeier Johnson när vi träffas på Operationscentrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Hon och maken Anders Johnson, bosatta på Österlen i Skåne, är två av totalt fem läkare på Operationscentrum som nappat på arbetsgivarens invit om timanställning. En anställningsform som ofta förknippas med osäkerhet och dåliga villkor, men som i den här tappningen blir ett sätt att både kunna styra hur mycket man jobbar och ta en aktiv del i verksamheten. 

Det är deras tredje och sista jobbvecka före ledighet enligt ett väl inrutat schema. Tre veckors jobb, två veckors ledighet.

Även året har sin bestämda rytm med arbete under vinterhalvåret och ledighet på sommaren, då paret ägnar mesta tiden åt segling. Det här är tredje vintern i rad som de är timanställda i Umeå.

– Det har löst sig riktigt bra, och till slut även med boende, vilket inte är lätt i den bostadsbrist som råder i Umeå. Vi bor i ett litet Attefallshus i Berghem, nära sjukhuset. Trångt – men så är vi ju vana också att sova på segelbåt, säger Marion Kehlmeier Johnson med ett leende.

– Helhetsmässigt har det blivit en riktigt bra lösning. Det är klart att vi får en del frågor om att gå ner i ersättning som timanställda och alla resdagar genom att pendla mellan Skåne och Umeå. Men det är en väldigt stor förmån att kunna hitta ett sätt att jobba som passar och känna en längtan efter att jobba, fortsätter hon.

I nio år arbetade makarna tillsammans i Nya Zeeland innan de flyttade hem 2012.

– Under åren i Nya Zeeland fick vi möjlighet att arbeta både på ett stort universitetssjukhus och det allra minsta landsbygdssjukhuset. Marion och jag hade en liknande livssituation när vi träffades – som änka respektive änkling från tidigare äktenskap – och tillsammans har vi under de senaste 15 åren försökt bygga upp ett liv och en arbetssituation som vi verkligen ska trivas med och som inte är inriktad på pengar och karriär, säger Anders Johnson.

– För min del innebar det att jag avvecklade all forskning i Linköping och jag kan nu, som 68-åring, känna en tillfredsställelse över att jag gett mig själv möjligheter att pröva olika arbetsplatser och skaffa mig nya erfarenheter.

För Marion Kehlmeier Johnson, 58 år, var pensionen en viktig del i beslutet att gå över till timanställning.

– Det har ett pris att jobba utomlands i att man halkar efter med pensionen, och jag behöver få upp min tjänstepension. Som timanställd får jag det, men som hyrläkare hade vi däremot hela vår ersättning som lön.

Att det blev några år som hyrläkare efter hemkomsten från Nya Zeeland var inte planerat.

– Nej, vi hade hållit kontakt med svensk sjukvård genom att sommarjobba på olika sjukhus under den period när vi främst bodde i Nya Zeeland. Det var nog så enkelt att när vi flyttade hem så meddelade vi vårt intresse till olika arbetsgivare och fick det bästa mottagandet från ett hyrbolag, som inte minst var bra på att följa upp hur vi anpassade oss till nya arbetsplatser, säger Marion Kehlmeier Johnson.

Förutom Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS), var de inhyrda vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och vid Västerviks sjukhus.

– Det har fungerat bra på alla ställen, men här vid NUS har vi verkligen känt oss hemma med ett bra kollegialt klimat, en organisation som är lärande och utvecklingsinriktad – plus att vi har nästan all verksamhet här, med undantag för transplantationer, säger Anders Johnson.

Hur tänkte ni kring att gå över till timanställning?

– Det var flera delar att väga samman, men det ger en annan framförhållning jämfört med att vara inhyrd. Vi blir en del av kliniken och kan påverka arbetstider och hur verksamheten kan utvecklas.

Anders Johnson upplever däremot inte att förändringen gett större möjligheter till fortbildning.

– Men det har nog mer att göra med att det finns strukturella brister inom fortbildning i svensk sjukvård för specialister, tillägger han.

Marion Kehlmeier Johnson har en hel del jouransvar vid NUS och ser vissa skillnader kring hur hon bemöts i jobbet jämfört med att vara hyrläkare.

– Som hyrläkare på en ny arbetsplats kan du känna lite att du måste bevisa vad du kan för att bli accepterad. Jag har lite kluvna känslor kring det – samtidigt som det kan vara påfrestande så är det lite inspirerande också, som en utmaning.

– Nu när vi jobbat på NUS regelbundet känns det mer som »vår« klinik, även om det nog inte är alla kollegor som faktiskt känner till att vi inte längre går som hyrläkare. I slutändan är det också ett arbete som behöver utföras, oavsett anställningsform, fortsätter hon.

Några vårdgivare har märkt ett ökat intresse för timanställning som anställningsform. Det gäller exempelvis Region Skåne, främst inom primärvården och enskilda delar av slutenvården, som kirurgin. Psykiatrin i Skåne, som har haft framgångar med att minska hyrläkarberoende, har däremot sagt nej till timanställningar.

Det finns också vårdgivare, bland annat Region Gävleborg, med särskilda senioravtal för äldre läkare som bygger på timanställning.

Timanställning är ingen lagreglerad anställningsform utan bygger på individuella överenskommelser med arbetsgivaren för en bestämd period. Landstingsanställda läkares timanställning omfattas dock av kollektivavtalets allmänna bestämmelser och paragraf 16 om villkoren för olika löneformer.

– Det är viktigt att man tar reda på vilka villkor som gäller för en specifik timanställning, för det kan skilja från fall till fall för hur det påverkar pension och ersättningar. Arbetsgivare som aktivt erbjuder timanställning har också ett ansvar för att skapa en dialog med facket om att hitta bra lösningar tillsammans, säger Karin Rhenman, chefsförhandlare på Sveriges läkarförbund.

I Västerbottens läns landsting har satsningen på att erbjuda timanställning gett mersmak.

– Tidigare fokuserade vi nog lite väl mycket på ersättningen som en drivkraft för att bli hyrläkare. Men i många fall är det faktiskt andra faktorer som är viktigare för hyrpersonal och det behovet, att vara lyhörda för inte minst arbetstider, måste vi möta upp, säger Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.

Av totalt 1 100 landstingsanställda läkare i Västerbotten hade omkring 200 ersättning genom timlön under 2016. Knappt hälften av dem utgjordes av läkare som valt att arbeta vidare med timanställning efter pensionering. 

Läs mer:

SKL hoppas på trendbrott för hyrkostnader