Rurik Löfmark, före detta överläkare och docent i medicinsk etik, vinner utmärkelsen Årets artikel för debattartikeln »Vitsen med virtuell vård« som han skrev tillsammans med Mikael Hoffmann, överläkare och chef för stiftelsen Nepi, och Håkan Nordgren, specialist i barnmedicin och e-hälsokonsult.

– Det är trevligt att det blev uppmärksammat, säger Rurik Löfmark.

Han är före detta överläkare och docent i medicinsk etik. Debattartikeln »Vitsen med virtuell vård« skrev han tillsammans med Mikael Hoffmann, överläkare och chef för stiftelsen Nepi, och Håkan Nordgren, specialist i barnmedicin och e-hälsokonsult. Upprinnelsen är den växande marknaden för privata digitala vårdgivare som Kry och Min Doktor.

– Vi såg att Läkartidningen och andra tidningar uppmärksammade de här företagen. Jag reagerade på det med en kommentar i Läkartidningen, att »hur ska man kunna hjälpa patienter som man inte känner över nätet?«. Det uppmärksammades av Mikael Hoffmann och Håkan Nordgren som hade samma inställning och sedan började vi plita på den här debattartikeln.

Varför kändes det angeläget att skriva den?

– Det var just för att »hur kan vi lita på att sjukvården blir bra på det här viset?«. Det var en upprördhet för patienten och för ekonomin.

– Jag är äldre och vi har lärt oss att vi ska noga undersöka patienter innan vi tar ställning till diagnos och behandling, och sjukskrivning var otänkbart utan att träffa patienten åtminstone en gång.

Vad säger du om att landsting har börjat med digital vård där de till exempel kan skriva korta sjukintyg vid nybesök?

– Jag har ingen personlig erfarenhet av det. Men landsting vill naturligtvis utnyttja ny teknik. Och de köper ju in det ena systemet efter det andra. Går man tillbaka och tittar på systemen som köpts in blir man beklämd, mycket har inte fungerat. Det är jag förskonad ifrån. Det finns en pensionärsgrupp bland läkarna som heter VSHU, har du hört om den?

Nä…

– Vi som hann undan.

Den digitala vården, som den ser ut i dag, frångår enligt Rurik Löfmark principen att de som är i störst behov av vård ska få den först, då många som söker sig till de digitala vårdgivarna tillhör en grupp av befolkningen som är ung och bor i storstad, och generellt sett inte är så sjuk.

Vad har ni fått för respons på debattartikeln?

– Responsen från kollegor är väldigt sparsam. Läkare är rädda.

Blir det fler debattartiklar nu då?

– Inte i den här frågan, tror jag. Men jag sitter med i en annan grupp som heter Nätverket mot olämplig styrning i sjukvården. Där håller vi på hela tiden.

Vad är det då för fråga som engagerar dig mest?

– Det måste bli en stor förändring när det gäller styrningen. Politiker och tjänstemän lever i en annan värld, de vet inte vad som händer på sjukhusgolvet. 

Alla vinnare i Årets artikel i Läkartidningen 2017

Kommentar
Per Aspenberg
Placeboeffekten är övervärderad
»Återgång till medelvärdet« kan förklara förbättring efter skenbehandling – men misstolkas ofta

Originalstudie/fallbeskrivning
Bernard Holzgraefe, Akad Koria,Victoria Sem, Joakim Johansson
Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom
Äldre kvinnor är en riskgrupp, diagnosen kan vara en utmaning

Översikt
Mårten Annertz, Åke Andrén-Sandberg, Peter Aspelin, Thomas Fridén, Mats Geijer, Ulf Nyman
Ländryggsröntgen ger falsk säkerhet och ringa nytta för patienten
MRT och DT ger bättre och billigare resultat

Medicinens ABC/yngre skribent
Meis Omran, Staffan Lundström
ABC om Farmakologisk symtomlindring i livets slutskede

Övriga kategorier
Magnus Domellöf, Karin Pettersson
Riktlinjer vid hotande förtidsbörd ska ge bättre och mer jämlik vård
Konsensusdokument för enhetligt omhändertagande av gravida och extremt för tidigt födda barn

Debatt
Mikael Hoffmann, Rurik Löfmark, Håkan Nordgren
Vitsen med virtuell vård
Regler för marknadsföring av läkarverksamhet behöver uppdateras